Visst är det logiskt att effektivisera först

Byggnader står för 40 % av energianvändningen i samhället där många idag behöver rustas då de har eftersläpande underhåll och ineffektiva energisystem. De offentliga byggnaderna är inget undantag. En utmaning för fastighetsförvaltare där skattekronor ska hanteras varsamt och samtidigt kunna erbjuda hållbara och effektiva byggnader för verksamheter och boende. Att nå minst 20 % effektivisering är oftast inga problem. Lösningen består inte i att göra enskilda punktinsatser utan utveckla ett övergripande arbetssätt. Energieffektivisering måste prioriteras. Tågordningen måste vara att effektivisera först, och sedan investera i förnybara energisystem.

Genom att kommuner inte tar ett helhetsgrepp med sina fastigheter så fortsätter energin att läcka ut genom fasader, tak, fönster och dörrar. Detta kostar skattepengar och stora resurser går till att betala onödiga energiräkningar. Vi ser i en studie som gjorts i Skåne att man räknar med att länets kommuner lägger nästan en halv miljard då om året på onödiga energifakturor. I stället för att betala höga energikostnader så skulle resurserna i stället kunna användas som en hävstång för lönsamma investeringar och på sikt minska kostnaderna kraftigt.

Men varför tar effektivisering inte så stor plats i de politiska prioriteringarna? Beror det på att en energieffektivisering inte syns? Att det inte finns någonting att inviga? Vad finns det för hinder egentligen?

”Energifrågorna ligger ofta på driftsnivå, men behöver lyftas till politisk nivå för en systemförändring”

Sund förnuft är inte tillräckligt underlag för beslut
Hindren är ofta brist på resurser både när det gäller ekonomi och kompetens. Det behövs en annan syn på fastighetsekonomi där det ofta saknas bra underlag för det långsiktiga strategiska planeringsarbetet. Det behövs kunskap hur man ska samla in och tolka nyckeltal för att de ska kunna utgöra underlag i planeringsprocess och i sin tur ge bättre och väl underbyggda beslut. Det krävs ett samspel mellan kommunernas ekonomifunktion och fastighetsavdelningen. Ska åtgärder redovisas som en investering, eller är det att betrakta som löpande underhåll? Payoff-metoder och sunt förnuft är inte tillräckliga underlag för beslut.

Här behövs bättre metoder, tex LCC-kalkyler (livscykelkostnader), för långsiktigt värdeskapande. En annan del som inte beräknas är de positiva hälsoeffekterna med fräscha och moderna lokaler och bostäder. Bättre belysning i skolor ger bättre studieresultat, tystare och bättre ventilation ger mindre sjukfrånvaro. Dessa kallas sociala och miljömässiga ekonomiska effekter och är något som oftast inte beaktas i effektiviseringsberäkningarna men som ger stora positiva effekter.
Förhållningssättet ger olika effekt på det årliga resultatet vilket ger olika incitament för beslutsfattare. Energifrågorna ligger ofta på driftsnivå, men behöver lyftas till politisk nivå för en systemförändring.

Kunskap, verktyg, analyser, ekonomiska förutsättningar och inte minst ett fungerande samspel mellan de olika aktörerna i byggbranschen behöver utvecklas. I Blekinge har offentliga aktörer tagit initiativ till en samverkansplattform mellan offentliga bostadsbolag, akademin och regionala aktörer. Genom erfarenhetsutbyte, kunskapshöjning, utveckling av riktlinjer och metoder samt fallstudier om ny teknik för fastigheter, skapas förutsättningar för en fungerande marknad med kunniga beställare, konstruktörer, entreprenörer som leverantörer av energieffektiva och hållbara byggnader med ökad produktion av förnybar energi.

Värdeskapande fastighetsförvaltning
Det behövs också politiker som kan fatta långsiktiga beslut. En mandatperiod räcker inte för att ställa om fastighetsbeståndet. Det krävs långtgående satsningar som fortsätter över mandatperioderna för att utveckla värdeskapande fastighetsförvaltning, dvs en långsiktig hållbar ekonomisk modell för en effektiv energianvändning.

I Blekinge är vi inte i mål ännu, vi har långt kvar, men vi är övertygade att genom samverkan, gemensamma modeller och kunskapsdelning skapar vi förutsättningar för att nå målet med hållbara, attraktiva och energieffektiva fastigheter.

Av. Lena Eckerberg, sakkunnig energieffektiva byggnader, Energikontor Sydost