Energiföretagen välkomnar regeringens avsättning av medel för att förbättra energiplaneringen, främja näringslivsutveckling och öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringar. De positiva aspekterna inkluderar också satsningar på att korta tillståndsprocesser och förbättra laddinfrastrukturen. Däremot är Energiföretagen kritiska till att regeringen inte går vidare med förslaget om att pausa indexeringen av energiskatten på el, vilket kommer att leda till en skattehöjning på över 9 procent för elkunderna nästa år.
Regeringen betonar i årets budgetproposition behovet av att säkerställa försörjningstrygghet och beredskap samt elektrifieringens betydelse för att uppnå klimatmålen. Man förutspår en kraftig ökning av elanvändningen med ett uppskattat behov av minst 300 TWh fram till 2045.
Energiföretagen välkomnar regeringens satsning på energiplanering med ett anslag på 830 miljoner kronor för 2024-2026. De anser att detta är nödvändigt för att stödja den kraftfulla elektrifiering som samhället efterfrågar. För att korta tillståndsprocesser föreslår regeringen att myndigheterna tillförs 123 miljoner kronor per år fram till 2026.
Regeringen väljer dock att inte genomföra förslaget om att pausa indexeringen av energiskatten på el, vilket möjliggör en skattehöjning på över 9 procent för elkunderna nästa år. Samtidigt sänker man skatten på bensin och diesel med 5,64 miljarder kronor 2024. Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen Sverige, uttrycker sin besvikelse över detta beslut och ifrågasätter prioriteringen av att sänka bensinskatten, vilket kan minska incitamenten för övergång till elfordon och andra fossilfria transportalternativ.
Även om budgeten betonar vikten av elektrifiering för att nå klimatmålen, konstateras det att de beslutade och planerade styrmedlen i Sverige inte är tillräckliga för att uppfylla de nationella klimatmålen. Energiföretagen uppmanar till konkreta reformer i den kommande klimatpolitiska handlingsplanen för att hantera denna utmaning.
