Tillstånd räcker inte för att få fart på den svenska havsvindkraften. Branschen vill se statliga stödformer som minskar investeringsrisken och att Svenska kraftnät åter tar ansvar för anslutningskostnaderna.
Flera havsbaserade vindkraftsprojekt har fått tillstånd i Sverige, men det är fortfarande osäkert om de kan realiseras. Vindkraftsbolagen efterlyser nu statlig riskdelning, tydligare investeringsvillkor och en modell där Svenska kraftnät står för anslutningen av parkerna till stamnätet.
Skyborn, som utvecklar havsbaserad vindkraft i Sverige, bedömer att dagens elpriser och det nordiska elöverskottet gör det svårt att fatta investeringsbeslut utan någon form av stöd. Bolaget pekar på dubbelriktade differenskontrakt, så kallade CfD, som en möjlig modell. Med sådana avtal kan intäkterna stabiliseras genom att staten kompenserar vid låga priser, medan en del av överintäkterna återförs när marknadspriserna blir höga.
Branschen vill också att staten tar tillbaka ansvaret för kostnaderna för anslutningskablar och nätanslutning. Den ordningen fanns tidigare, men ändrades 2023. För projektutvecklarna innebär anslutningen en betydande kostnad och ytterligare en osäkerhet i kalkylen.
Tillstånd men saknade investeringsbeslut
Regeringen har under mandatperioden gett tillstånd till fem havsbaserade vindkraftsparker. I juli 2026 godkändes Fyrskeppet Offshore i södra Bottenhavet och Vidar i norra Skagerrak. Fyrskeppet Offshore har enligt regeringens uppgifter potential att producera mellan 8 och 11 TWh per år, medan Vidar beräknas kunna leverera upp till 7,8 TWh.
Samtidigt har huvuddelen av de prövade projekten fått avslag. Regeringen har hänvisat till bland annat påverkan på försvarsförmågan. De avslagna områdena kan dock bli aktuella igen om Sverige går över till ett auktionssystem, där staten först pekar ut lämpliga områden och därefter låter aktörer konkurrera om att bygga.
För branschen är den centrala frågan därför inte enbart vilka projekt som får tillstånd, utan om det finns ekonomiska villkor som gör dem möjliga att bygga. Skyborn har framhållit att ett projekt i närheten av Uppsala, Stockholm och Mälardalen skulle kunna vara på plats omkring 2032 om rätt förutsättningar kommer på plats. Bolaget kopplar behovet till en väntad ökning av elbehovet i regionen, bland annat genom elektrifiering och nya energiintensiva verksamheter.
Ansvar för nätet blir en nyckelfråga
Svenska kraftnät arbetar med att identifiera anslutningspunkter och tillgänglig överföringskapacitet för havsbaserad vindkraft. Myndigheten använder bland annat intressentpooler för att samordna aktörer och skapa tydligare planeringsförutsättningar.
En utbyggnad i södra och mellersta Sverige skulle kunna bidra med mer el nära områden där efterfrågan väntas öka. Men nyttan för elsystemet beror också på nätkapacitet, tidplaner och hur produktionen kan kombineras med annan elproduktion och flexibilitet. För investerarna handlar det samtidigt om att minska kapitalrisken till en nivå där projekten kan konkurrera med andra kraftslag och med havsbaserade projekt i länder som redan har etablerade stödsystem.
Branschens budskap är därmed att tillståndsprocessen bara löser en del av problemet. Utan långsiktiga och förutsägbara villkor riskerar även godkända parker att stanna på planeringsstadiet.
