Kostnadsfallet för solceller och batterier har förändrat kalkylen för ny elproduktion. I flera marknader kan solkraft med lagring konkurrera med nya kol- och gaskraftverk redan innan driften börjar – men förutsättningarna är betydligt mer komplexa i Sverige.
Solkraftens ekonomiska försprång har länge främst handlat om kostnaden över hela livslängden. Nu pekar en analys från Ember på att tekniken i flera marknader även kan ha ett lägre kapitalbehov vid byggstart än nya fossilkraftverk, räknat på samma årliga elproduktion.
Jämförelsen måste göras utifrån producerad energi, inte enbart installerad effekt. Ett solkraftverk på en megawatt levererar mindre el över året än ett gaskraftverk med samma märkeffekt, eftersom produktionen varierar med solljuset. När kapacitetsfaktorn vägs in har solkraftens tidigare investeringsnackdel samtidigt minskat kraftigt.
Enligt uppgifter som återges i analysen har kostnaden för färdiga solkraftsanläggningar fallit med 87 procent sedan 2010. Batterilagring har också blivit väsentligt billigare. I områden med hög solinstrålning kan kombinationen solkraft och batterier därför närma sig eller understiga kostnaden för ny fossilbaserad elproduktion.
Kapitalbehovet får större betydelse
Utvecklingen är särskilt viktig i länder med höga räntor, svaga valutor och ett stort beroende av importerade bränslen. Ett solprojekt kräver visserligen merparten av finansieringen innan anläggningen börjar producera, men den totala investeringen har pressats ned av billigare moduler, effektivare tillverkning och standardiserade installationer.
Fossil kraftproduktion kan på motsvarande sätt se billig ut i byggskedet, men kräver återkommande inköp av gas eller kol under hela drifttiden. Kostnaderna påverkas därmed av bränslepriser, transportinfrastruktur och geopolitiska risker.
Svenska förutsättningar skiljer sig
För den svenska elmarknaden är slutsatsen inte att solkraft ensam kan ersätta planerbar produktion. Solinstrålningen är låg under den period då elanvändningen normalt är som högst, och batterier med några timmars lagring kan inte hantera längre perioder med låg produktion.
Solkraftens expansion behöver därför kombineras med utbyggda elnät, flexibel elanvändning, korttidslagring och produktion som kan leverera el även när väderberoende kraftslag ger låg effekt. I det svenska systemet får vattenkraften en viktig roll, medan annan planerbar produktion kan bidra med stabilitet och effekt.
Den ekonomiska förändringen ligger därför främst i att fossilkraft inte längre självklart är det billigare alternativet när ett nytt kraftverk ska finansieras. För investerare och energibolag blir frågan i högre grad hur solkraft, lagring och nätkapacitet kan kombineras för att leverera el vid rätt tidpunkt – inte bara hur mycket el som kan produceras över ett år.
