Den svenska energidebatten är för många väldigt svart eller vit. För eller emot kärnkraft, för eller emot vindkraft, i och för sig oftast bara emot elledningar, och ja det finns fortfarande de som inte ser klimathotet som verkligt och utav människan framkallat.

Finns det en väg framåt? Självklart finns det det. Energiproduktion och -användning är en av de stora källorna i världen när det gäller koldioxidutsläpp. Därför har energibranschen ett större ansvar än många för att göra något åt dessa utsläpp.

Energi behövs för att vi ska få ljus och värme. För att våra transporter ska fungera och våra industrier ska producera varor. Det vet vi. Vi vet också att vi måste fasa ut fossila bränslen från vårt transportsystem och att industrin måste ställa om för att minska koldioxidutsläppen.

För elproduktionen i Sverige skedde huvuddelen av denna omställning för många decennier sedan. Detsamma gäller värmen. Även här är det ett antal decennier sedan fossil olja och kol försvann som basen i det svenska fjärrvärmesystemet. Industrin har alltså redan gjort väldigt mycket för att komma bort från fossila energikällor och de första stegen mot elektrifierade transporter har tagits. Men omställningen måste gå fort nu.

Kloka bedömare säger att vår elproduktion måste fördubblas inom dryga 20 år. Det är en kolossal utmaning. För att klara detta måste samtidigt elnäten kraftigt byggas ut. Det är nästan en lika stor utmaning. Och det är inte bara i Sverige som elnätet behöver moderniseras och byggas ut. I rapporten ”Grids for Speed”, förutspår efterfrågan på el i Europa kommer att fyrdubblas till över 4500 TWh år 2050, drivet av främst elbilar och värmepumpar. För att möta denna utveckling måste elnätsinvesteringarna öka från dagens 33 till 67 miljarder euro per år.

”Det kan inte vara lätt att vara energiminister!”

Men var är kraftvärmen i debatten? Kanske inte så mycket för den el som produceras runt om i landets kraftvärmeverk, de står för cirka 10 procent av den totala elproduktionen, men för att fjärrvärmen gör att vi inte INTE använder el för uppvärmning i en stor mängd. Av Sveriges bostäder, använder runt 50 procent fjärrvärme för uppvärmning och till varmvatten. Det gör att fjärrvärmen avlastar elsystemet med så mycket som 10 GW.

För att komplicera saken ytterligare så har olika kraftslag fördelar och nackdelar för energisystemet rent tekniskt. Utan att gå inpå dessa djupare, kan vi konstatera att kraftvärmen ur ett systemperspektiv täcker in många fördelar såsom att ta emot spillvärme och tillhandahålla flexibilitetsresurser.

Om fjärrvärmeanvändningen parallellt med att energibehovet växer, kan alltså den viktiga och högförädlade produkten el i stället användas för omställningen inom industrin och inom transportsektorn. Då behöver vi kanske inte bygga om och ut elproduktionen och elnätet lika mycket. Det skulle spara på jordens resurser. Och på hushållens utgifter.

Det kan inte vara lätt att vara energiminister! Alla arbetar hårt för att deras ”idé” om hur energiekvationen ska lösas är den rätt. Det finns många som vill ha olika former av stöd för just deras lösning. Men en viktig del diskuteras sällan i det offentliga: Låt elen användas där den gör bäst nytta och låt en förhållandevis enkel produkt som ”varmt vatten” värma våra hus.

Så, vad är det då som står i vägen för fjärrvärmeanvändningen ska öka? Energimyndigheten har summerat detta mycket väl i framtagen nationell plan för kraft- och fjärrvärme. Utdrag av några viktiga punkter för ett fortsatt stabilt energisystem, så även framtida generationer hålls varma i ett vinterkallt Sverige, är:

  • Ge kraftvärmen ersättning för förmågan att avlasta elnät och bidra till effekt. Kraftvärme värmer våra hus och minskar därmed behovet av el när det är elanvändningen är som högst. Samtidigt producerar kraftvärmen el när det är kallt, när systemet ansträngs som mest, och även när det är mörkt och vindstilla. Ett värdefullt tillskott som inte ersätts utifrån dess nyttor till elsystemet idag.
  • Stärk bränsletillgången med en nationell försörjningsplan. Grenar och toppar från skogsbruket är en restprodukt och ett viktigt bränsle för kraft- och fjärrvärmen som kan nyttjas mer. Här behövs både lager och en förmåga att producera mer vid behov. Ta fram en nationell plan för hela kedjan där mer av skogsindustrins restflöden kan tas tillvara utan att det skadar den biologiska mångfalden och andra naturvärden.
  • Sätt mål för beredskapsnyttorna som; ödriftsförmåga – det vill säga när lokal elproduktion försörjer ett område med el, utan att det lokala elnätet är uppkopplat mot stamnätet. De flesta av Sveriges värmekraftverk förses idag med lokala bränslen i form av restprodukter från skogen eller återvunnet avfall, en viktig aspekt i kris- och orostider.
  • Fjärrvärmen möjliggör att återvunnen värme från exempelvis industrier och datahallar kan tas tillvara. Det är dags att säkerställa att samhället totalt sett byggs ut med mer fokus på ett långsiktigt effektivt energisystem. Låt kostnadsnyttoanalys avgöra om och hur fjärrvärmeaktörer tillsammans med industriaktörer, i samverkan med kommunerna, kan tillvara på relevant återvunnen värme när en ny anläggning, ett nytt nät eller nya stadsdelar planeras.

Avslutningsvis vill jag önska en trevlig sommar och bjuda in till Almedalsseminarium på aktuellt tema – ”Rädda elektrifieringen snabbt med bättre fjärr- och kraftvärme”. Länk till livesändningen (den 27 juni kl. 12:00-12:45) eller lyssna när det passar dig: https://www.energiforetagen.se/play

Sezgin Kadir
Vd och koncernchef Kraftringen Energi
Ordförande Energiföretagen Sverige

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN