Vad får man för pengarna?

När jag ser den pågående debatten kring höstens skenande elpriser påminns jag om att frågan om hur mycket vi betalar för el och energi inte bara är en fråga för elhandelsföretag och elhandelskunder. Den andra delen av ett hushålls totala elkostnader, elnätsavgiften, omgärdas av många myter, missförstånd och misstänkliggöranden.

”Frågan vi bör ställa oss är: vad kostar det att bygga om ett samhälle?”

Även om elnätsavgifter inte fluktuerar på samma sätt som priset på el, möter vi många frågor om elnätsfakturan som verkar bottna i att kunderna faktiskt inte riktigt vet varför de betalar elnätsavgift. Och när folk inte förstår vad de betalar för minskar förståelsen för de enorma utmaningar vi står inför när det gäller utvecklingen av det svenska elsystemet, och acceptansen för vad det faktiskt kommer att kosta.

För i det större perspektivet handlar det inte om en tillfällig pristopp. Frågan vi bör ställa oss är: vad kostar det att bygga om ett samhälle?

Fonden för diskussionen om priser och elförsörjning handlar om att vi befinner oss mitt i en dramatisk samhällsutveckling. Klimatkrisen driver på en omställning av hela samhället, och i dess kölvatten följer elektrifiering, nyindustrialisering, digitalisering, och en explosiv teknisk framfart. Det är en framåtrörelse de flesta efterfrågar, vill ha och förväntar sig.

Poängen är att i princip all denna utveckling genomsyras av el. Mycket el. Prognosen för elförbrukningen de kommande 20-25 åren pekar på att förbrukningen kommer att mer än fördubblas till 2045. Samtidigt har vi en infrastruktur för eldistribution som inte hängt med i utvecklingen. För att alla mål ska kunna förverkligas och för att kontrollera prisutvecklingen fordras massiva satsningar på elnäten. Branschen pratar om så mycket som 500 miljarder i investeringar till 2045, en siffra som sannolikt kommer att behöva justeras upp ordentligt.

Vidden av den här utvecklingen är nästan svår att ta in. Kanske är det orsaken till att elnätsföretagen möts av så mycket ifrågasättande när det gäller elnätspriser. Det är som att alla vill ha omställning, men ingen har tänkt på vad den kostar. Vi håller i princip på att bygga ett helt nytt elsystem, men i den offentliga debatten är det som att kostnaderna och de finansiella aspekterna av detta inte existerar. Där är mantrat ofta att ”eljättarna” är ute efter att skinna kunderna. Vi behöver uppenbarligen en mycket större debatt om vad en hel samhällsomställning faktiskt innebär, inte minst i termer av kostnader.

”Hälften av din elnätsfaktura är skatt”

Inför ett valår som gissningsvis kommer att handla en hel del om energi, klimat och elpriser tänkte jag därför skicka med några saker som kan vara bra att tänka på i när vi pratar om var vi är på väg.

  • Elkostnadernas del av hushållens ekonomi har faktiskt minskat. Enligt bl.a. SCB, Swedbank och Nordea har hushållens energikostnader i relation till disponibel inkomst minskat. Hushållens inkomster har ökat betydligt mer än energikostnaderna, och priskänsligheten har minskat.
  • Hur höga är priserna egentligen? Jag kan bara tala för Ellevio, men för vår del har vi arbetat sedan 2017 för rimliga och rättvisa priser. Det är en ganska enkel princip: samma pris, var man än bor i vårt nätområde. Och det har mest handlat om att sänka avgifterna. Idag ligger Ellevios nätpriser strax under snittet för riket som helhet, vilket man bland annat kan se i den senaste Nils Holgersson-mätningen.
  • Hälften av din elnätsfaktura är skatt. Sedan 2018 läggs energiskatten på elnätsfakturan. Idag är energi- och koldioxidskatten ungefär 45 procent av din elnätsräkning, och den 18 november beslutade regeringen att indexuppräkning av energiskatten ska ske för 2022 som då höjs med 0,4 öre per kilowattimme till 36,0 öre per kilowattimme för 2022.
  • Vi höjer elnätsavgiften något för att bekosta kraven på samhällsinvesteringar. Klimat- och energiomställningen är som sagt inte gratis. Vi står inför stora kostnader för investeringarna vi behöver göra. Men det är inte bara Ellevios satsningar som kostar. Statliga Svenska Kraftnät, som ansvarar för stamnäten i Sverige, planerar att investera 100 miljarder de närmsta åren. Vem betalar det? Jo, kostnaderna för dessa hamnar sedermera på kundernas elnätsfakturor.
    För att vi ska klara av att bekosta detta behöver vi, liksom de flesta elnätsbolag, höja elnätsavgiften. Det handlar om fem procent från 1 januari 2022, en ökad kostnad på ungefär 5–10 kr respektive 20–25 kr i månaden, beroende på huruvida du bor i lägenhet eller hus och storlek på boendet.
  • Har ni inte satsat något i elnäten förrän nu? Jag kan bara prata för Ellevios del, men under perioden 2016–2020 satsade vi ungefär 14 miljarder i våra nät, samtidigt som vi sänkte avgifterna för en stor del av våra kunder. Investeringarna gick upp medan priserna gick ned, kort sagt. Till 2045 räknar vi med att behöva investera över 100 miljarder kronor i elnät rustade för framtiden, hårdare väderförhållanden och ökade krav på kapacitet och tillgänglighet.
  • Hur ska den tredje elektrifieringsvågen finansieras? Sedan 80-talet när elsystemet senast gick igenom den stora elektrifieringen har staten tagit hem enorma summor på moms och skatt. Idag ger skatt och moms på el cirka 33 miljarder kronor i intäkter till staten varje år – utan att något egentligen gått tillbaka till elsystemet. Alla investeringar som gjorts hittills har i förlängningen bekostats av elkunderna. Och framöver kommer det alltså att krävas mycket, mycket mer. Vi behöver en grundlig utredning om energiskatten verkligen kan eller bör bäras av elkunderna, eller om skatteintäkterna istället bör återinvesteras i elsystemet.
  • Av: Johan Lindehag – CEO – Ellevio