Global solkraft fortsätter att byggas ut i rekordtempo och har enligt en ny internationell sammanställning för första gången producerat mer el än kärnkraften under ett helt år. Sverige har samtidigt en betydligt mindre solandel i elsystemet, trots snabb utbyggnad av installerad effekt.
Solkraftens globala genombrott syns nu även i produktionsstatistiken. Under 2025 producerade solceller mer el än världens kärnkraft enligt World Nuclear Industry Status Report 2026. Skillnaden speglar framför allt den snabba utbyggnaden av solceller, medan den globala kärnkraftskapaciteten har ökat betydligt långsammare.
Utvecklingen går snabbt även mätt i installerad effekt. IEA:s fotovoltaikprogram uppskattar att den globala solcellskapaciteten uppgick till omkring 2,96 terawatt vid utgången av 2025, efter att cirka 690 gigawatt hade installerats under året. Kina stod för ungefär 60 procent av de nya installationerna. Den internationella energiorganisationen IEA bedömer samtidigt att solkraftens elproduktion passerar kärnkraftens under 2026.
Att olika rapporter anger olika tidpunkt beror bland annat på skilda statistikunderlag och på att installerad effekt och faktisk elproduktion mäter olika saker. Solceller har en låg utnyttjandegrad jämfört med kärnkraft, eftersom produktionen varierar med dygn, årstid och väder. Trots det har den snabba kapacitetsökningen gjort att solkraftens samlade årsproduktion nu är större än kärnkraftens i de globala jämförelserna.
Sverige har en annan kraftbalans
I Sverige är skillnaden fortfarande stor. Solkraft stod för 1,9 procent av den svenska elproduktionen under 2025, medan kärnkraften svarade för 27,9 procent. Vattenkraft och vindkraft stod tillsammans för merparten av den återstående produktionen.
Den installerade svenska solcellseffekten växer dock snabbt. Vid slutet av 2024 fanns nätanslutna solcellsanläggningar med en sammanlagd effekt på 4,8 gigawatt. Svenska kraftnäts kraftbalansrapport för 2026 räknar med omkring 5,5 gigawatt solkraft i systemet, medan internationell PV-statistik anger en nivå nära 5,8 gigawatt efter utbyggnaden under 2025.
Skillnaden mellan effekt och produktion är central för den svenska marknaden. Solkraften kan bidra med stora mängder el under ljusa timmar, men den ersätter inte automatiskt planerbar produktion under vintermorgnar, kvällar eller längre perioder med låg solinstrålning. För en fortsatt utbyggnad krävs därför också nätförstärkningar, bättre möjligheter att flytta elanvändning och mer lagring eller annan flexibilitet.
Den globala utvecklingen påverkar ändå Sverige. Lägre kostnader för solceller, batterier och kraftelektronik gör tekniken mer tillgänglig för hushåll, företag och elproducenter. Samtidigt kan en hög koncentration av solel mitt på dagen öka behovet av lokal flexibilitet och bidra till större prisskillnader mellan timmar. För svenska aktörer blir frågan därför inte enbart hur mycket solkraft som kan byggas, utan också hur produktionen kan integreras i ett elsystem med stora säsongsvariationer och växande elbehov.
