Indiens regering vill skala upp agrivoltaik, där solpaneler placeras över odlingsmark så att elproduktion och jordbruk kan bedrivas parallellt. En ny stödmodell och tekniska standarder förbereds, men flera avgörande delar återstår att fastställa.
Indien förbereder ett nationellt ramverk för agrivoltaik, alltså solenergianläggningar som utformas så att odling kan fortsätta under eller mellan panelerna. Frågan har fått ökad politisk tyngd efter att landets energi- och jordbruksdepartement samlats kring en modell där bönder både ska kunna producera livsmedel och sälja el.
Den indiska regeringen överväger ekonomiska incitament till delstater som inför agrivoltaik. Det är ännu inte avgjort om stödet ska bli en fristående ordning eller byggas in i nästa fas av PM-KUSUM, det program som bland annat främjar solpumpar, decentraliserad solel och elektrifiering av jordbruket.
Högre kostnader än konventionell solkraft
Tekniken bygger på samma grundläggande solcellsteknik som markbaserade parker, men panelerna monteras högre och med större avstånd för att ge plats åt maskiner, bevattning och annan odlingsverksamhet. Det gör projekten dyrare än traditionella solparker. Enligt uppgifter från det indiska energidepartementet ligger merkostnaden på omkring 25–30 procent, vilket är en central fråga för den fortsatta utbyggnaden.
Den indiska regeringen bedömer samtidigt att agrivoltaik kan få stor omfattning. På kort sikt har en möjlig utbyggnad på omkring 5 GW diskuterats, förutsatt att delstaterna skapar fungerande ersättningsmodeller och att elköpare vill ta emot produktionen.
Fokus på små jordbruk
Utformningen är särskilt viktig i Indien, där den genomsnittliga jordbruksarealen är liten. Regeringen betonar därför att solpanelerna inte får tränga undan odlingen. Konstruktionernas höjd, avståndet mellan stöden, möjligheten att använda jordbruksmaskiner samt lösningar för regnvatten och dränering ska anpassas till lokala förhållanden.
Indiska myndigheter vill också koppla samman agrivoltaik med kooperativ, producentorganisationer och lokala energisystem. Planen är att jordbruksinfrastruktur som marknader, lager och kylkedjor ska kunna vägas in när nya elprojekt och nätanslutningar planeras.
Vid en internationell konferens i New Delhi den 21 oktober framhöll regeringen att nästa fas av PM-KUSUM ska kunna få en särskild inriktning mot agrivoltaik. Arbetet omfattar bland annat tekniska standarder, modeller för elinköp och bättre samordning mellan energi- och jordbrukssektorn.
Relevans även för europeiska marknader
För energibranschen i Sverige är utvecklingen främst intressant som ett exempel på hur konkurrensen om mark kan hanteras när solkraften byggs ut. Agrivoltaik kan minska konflikten mellan energiproduktion och livsmedelsproduktion, men kräver noggrann prövning av skörd, arbetsmiljö, vattenflöden, naturvärden och ekonomi.
Indiens initiativ visar också att teknikens fortsatta spridning inte enbart avgörs av panelpriser. Ersättningssystem, nätanslutning, markägarens ställning och krav på att jordbruket faktiskt ska kunna fortsätta blir minst lika viktiga för att pilotprojekt ska utvecklas till kommersiella anläggningar.
