Vattenfalls svenska vindkraft redovisade en förlust på 1,27 miljarder kronor för 2025. Samtidigt fick verksamheten 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott, medan låga spotpriser och produktionsbegränsningar pressade intäkterna.
Vattenfalls svenska vindkraft hade ett svagt ekonomiskt år 2025. Förlusten uppgick till 1,27 miljarder kronor, jämfört med 870 miljoner kronor året före. Resultatet innebär att verksamheten fortsätter att redovisa underskott efter flera år med negativa resultat.
Vindkraftsbolaget fick samtidigt 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott från ägaren. Tillskottet stärker bolagets finansiella ställning, men ska inte blandas ihop med resultatet för året. En del av 2025 års förlust förklaras av en nedskrivning på drygt 600 miljoner kronor kopplad till vindkraftsprojektet Velinga, som fortfarande är under byggnation.
Överskott pressar intäkterna
Enligt bolagets årsredovisning präglades marknaden under 2025 av låg prisnivå. Överkapacitet, milt väder och god tillgång på vattenkraft bidrog till att pressa elpriserna. För vindkraftsproducenter innebär det en särskild utmaning eftersom produktionen ofta är som störst under blåsiga perioder, då många anläggningar levererar el samtidigt.
Det delägda bolaget Blakliden Fäbodberget beskriver långa perioder med spotpriser nära noll. I Vattenfall Toledo Vind reglerades 31 procent av den möjliga produktionen bort. Enligt bolagets redovisning var den rörliga kostnaden för att mata ut elen på transmissionsnätet vid vissa tillfällen högre än intäkten från försäljningen.
Uppgiften om 31 procent gäller Toledo-anläggningen och kan därför inte användas som mått på hela Vattenfalls svenska vindkraft. Den illustrerar däremot hur nätkostnader, elpriser och fysisk produktion i kombination kan försämra lönsamheten när marknaden har ett stort utbud.
Elektrifieringen ska bära framtida investeringar
Trots förlusterna uppger Vattenfall Vindkraft AB att bolaget vill fortsätta utveckla, bygga och förvalta svenska vindkraftsanläggningar. Bedömningen bygger på att elektrifieringen av industrin och transportsektorn på sikt ska öka efterfrågan på el. Vattenfall räknar också med att den europeiska utfasningen av fossil elproduktion ska skapa en varaktig marknad för förnybar el.
Utmaningen är att den ökade vindkraftsproduktionen samtidigt kan bidra till att pressa priserna under de timmar då produktionen är hög. Denna så kallade kannibaliseringseffekt gör att mer installerad kapacitet inte automatiskt leder till högre intäkter för producenterna.
För den svenska energimarknaden innebär utvecklingen att investeringskalkylerna blir mer beroende av annat än genomsnittliga elpriser. Långsiktiga elavtal, flexibilitet, lagring, nätkapacitet och möjligheten att styra produktionen kan få större betydelse. Det förändrar också villkoren för nya projekt i ett elsystem där både elbehovet och den väderberoende produktionen förväntas öka.
