Trots sommarvärme och välfyllda vattenmagasin är elpriset ovanligt högt för säsongen med ett snitt på 44 öre per kWh för juni vilket är mer än tio gånger högre än samma period förra året då snittet låg på 3,3 öre. I södra Sverige har elpriset under veckan snittat på 92 öre per kWh, vilket är det högsta sedan elprisområdena infördes år 2011, enligt elbolaget Bixias elprisrapport.
Det är många faktorer som påverkar elpriset. Till stor del styrs det av vädret – ju kallare temperaturer desto mer el använder vi, då stiger efterfrågan och priset går upp. Men nu är det sommarvärme, trots det är priset på el så mycket högre.
– Det är extrem skillnad på årets och förra årets elpriser. Ifjol hade vi ett enormt överskott på vatten och inlåst kraft i hela Norge och norra Sverige som vi inte kunde exportera. Dessutom bränslepriser på mycket låga nivåer till följd av pandemin. Idag har vi en normaliserad hydrologisk situation och vattenkraftsproducenterna styr prisbilden, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Och trenden ser ut att hålla i sig över sommaren trots att elanvändningen minskar de kommande veckorna. Särskilt högt är priset längst i syd eller elområde 4, där spotpriset de senaste veckorna nått nya höjder och är det högsta sedan elområdespriser infördes 2011. Det är troligt att det består över hela sommaren.
– Sedan en tid föreligger ledningsbegränsningar både inom Sverige och på vissa av kablarna mot våra grannländer. Att Ringhals 3 förlängde sin revision medförde att Svenska Kraftnät inte kunde öka upp överföringskapaciteten som planerat. Elområde 4 får inte tillgång till den billigare kraften i norr och kopplas de senaste veckorna nästan helt mot de tyska priserna där fossil kraft oftast är marginalprissättande. förklarar Johan Sigvardsson.
Höga priser på fossila bränslen
Marginalkostnaden för att producera el har stigit flerfaldigt sedan motsvarande tid ifjol och fått en extra skjuts den senaste tiden när den förnybara kraftproduktionen varit låg.
– Det beror i huvudsak på två faktorer, ekonomi och politik. Den största är att de flesta av världens ekonomier nu återhämtat sig till nivåerna före pandemin. Industrin, och främst Kina, går på högvarv och köper upp allt kol som finns. Sedan har vi priset på naturgas som stigit med 50 procent, mycket beroende på ovanligt låga lagernivåer för säsongen. Därtill har vi utsläppsrätterna som har haft en nästan osannolik utveckling till följd av skärpta klimatambitioner från EU. Med en så hög marginalkostnad blir ett underskottsområde som SE4 mycket utsatt, men om driftsättningen av Sydvästlänken äntligen blir verklighet i augusti blir det en stor hjälp, säger Johan Sigvardssson.