Sverige Energiminister: Ebba Bush Thor

Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt behöver elproduktionen i princip fördubblas inom 25 år för att samhället ska klara elektrifieringen. Mot denna bakgrund presenterar regeringen nu en färdplan för ny kärnkraft i Sverige som tydliggör regeringens målbild och ger långsiktiga förutsättningar för ny kärnkraft.

 

Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt behöver elproduktionen i princip fördubblas inom 25 år för att samhället ska klara elektrifieringen. Mot denna bakgrund presenterar regeringen nu en färdplan för ny kärnkraft i Sverige som tydliggör regeringens målbild och ger långsiktiga förutsättningar för ny kärnkraft.

Ladda ner:
231116 Presentationsbilder färdplan för ny kärnkraft i Sverige (pdf 438 kB)

– Vi levererar nu ett pärlband av beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Sverige lägger grunden för att bli en ledande kärnkraftsnation igen och en maktfaktor för grön omställning i väst, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– För att nå hela vägen till noll krävs att vi får fram så mycket ren el som möjligt. Ny kärnkraft kommer spela en nyckelroll. Med politiken vi presenterar nu ska vi ha ny kärnkraft på plats motsvarande två fullskaliga reaktorer senast 2035, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Persson.

– Ny kärnkraft är nödvändig för ett stabilt och pålitligt energisystem, för både konsumenter och näringsliv. Det är därför naturligt att staten kommer behöva ta en stor ekonomisk roll vad gäller utbyggnaden. De senaste åren har visat hur dyrt det är att inte bygga kärnkraft, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Industrirenässansen kräver en kärnkraftsrenässans. Tidöpartierna har redan tagit de första stegen och nu rör vi oss från gång till sprint. Kärnkraftsprogrammet är heltäckande och syftar till att lösa ut de knutar som kan finnas samt kratta manegen för nya kärnkraftverk. Målnivån är ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer senast 2035, säger näringsutskottets ordförande Tobias Andersson.

Färdplanen omfattar en fördjupad överenskommelse om fyra punkter:

En kärnkraftssamordnare tillsätts
Regeringen tillsätter en kärnkraftssamordare som ska stödja i arbetet med att ta bort hinder, underlätta och främja ny kärnkraft. Därtill ska samordnaren identifiera behov att kompletterade åtgärder.

För att genomföra färdplanen krävs en bred samverkan med berörda aktörer. En viktig roll för samordnaren blir därför att samla alla berörda parter i arbetet med att få en tydlig riktning för effektiv utbyggnad.

Statens finansiella ansvar tydliggörs genom en riskdelningsmodell
I nuläget hämnas utbyggnaden av kärnkraft av risktagandet över långa tidsperioder. Regeringen har sedan tidigare föreslagit att statliga kreditgarantier för 400 miljarder för kärnkraft införs. Regeringen bedömer dock att de statliga kreditgarantierna inte ensamt kommer att räcka för att stimulera ny produktion. För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken.

Ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer senast 2035
Den nya politiken ska möjliggöra för att ny kärnkraft med total effekt om minst 2500 MW ska kunna finnas på plats senast år 2035. Regeringen har redan vidtagit flera åtgärder för att ta bort hinder och underlätta etablering av ny kärnkraft, vilket nu kompletteras med fler åtgärder i färdplanen.

Massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045
Givet de långsiktiga behoven av fossilfri el till 2045 behövs en utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara tio nya storskaliga reaktorer. Den exakta mängd och typ av reaktorer som behövs beror på flera saker, bland annat behovet och utbyggnadstakten i elsystemet, teknikutvecklingen, samt var i landet ny konsumtion och produktion förläggs.