Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna meddelade idag ytterligare steg för att förverkliga möjligheterna till ny svensk kärnkraft. Det handlar om att statens finansiella ansvar tydliggörs genom att utreda en riskdelningsmodell och att man tillsätter en kärnkraftssamordnare. Målet är att få ny kärnkraft på plats motsvande två storskaliga reaktorer senast 2035.

Energiföretagens vd Åsa Pettersson kommenterar:

– Om vi ska lyckas möta elbehovet i den takt samhället kräver så är ökad statlig styrning och samordning helt nödvändigt. Det är därför positivt att förutsättningarna för ny kärnkraft tydliggörs och inte minst statens roll. Att tillsätta en kärnkraftsamordnare är viktigt för att skapa tydlighet och effektivitet i hela processen för de aktörer som ska bygga ny kärnkraft. Denna typ av samordning är något som vi bedömer behövs för utbyggnaden av elsystemet som helhet och vi hoppas regeringen utvidgar initiativet i linje med den handlingsplan vi lämnade över till regeringen förra veckan.

Kommentarer på enskilda delar av regeringens kärnkraftspaket
– Energiföretagen välkomnar att regeringen går vidare med att, inte bara riva hinder, utan även genomföra främjande åtgärder för ny fossilfri elproduktion. Kärnkraften har en viktig funktion för Sveriges elförsörjning, men även för att upprätthålla ett robust elsystem med hög överföringsförmåga. Åtgärder som möjliggör ny kärnkraft bidrar således till ökad möjlighet att expandera elsystemet som helhet, säger Carl Berglöf, kärnkraftsansvarig hos Energiföretagen.

Kärnkraftssamordnare: Det är positivt att staten tar ett större ansvar för koordinering och tillsätter en kärnkraftssamordnare. Kärnkraften har ett omfattande gränssnitt gentemot samhället i övrigt, exempelvis avseende strålsäkerhet och beredskap, vilket särskiljer kärnkraften gentemot andra kraftslag. Vidare hanteras ärenden kopplat till kärnkraft under i tre ministrar inom de olika departementen. Det finns således behov av att samordna regeringens egna insatser på området liksom, i ett senare skede, de eventuella kärnkraftsprojekt som kan komma i fråga. Det finns god erfarenhet av de vindkraftssamordnare som tidigare verkat inom statsapparaten.

Riskdelningsmodell: Energiföretagen kan konstatera att marknadens signaler inte kommer vara tillräckliga för att investeringar i ny elproduktion i tillräcklig omfattning kan genomföras. Förhoppningen är att den riskdelningsmodell som nu ska utredas, kan användas för alla fossilfria kraftslag som kommer behöva byggas ut i stor skala. Vi förespråkar ett ramverk som ger lika villkor för alla aktörer på marknaden.

En snabb tillståndsprocess: Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha förutsättningar att ge besked om tillstånd för de första reaktorerna redan under 2026. Energiföretagen välkomnar alla insatser för att korta tillståndsprocesserna för alla fossilfria kraftslag.