Marknaden för stödtjänster som stabiliserar kraftsystemet växer. Från 500 miljoner kronor för några år sedan till cirka två miljarder i år. Och prognoserna visar på en fortsatt ökning de kommande tre åren, till cirka 3 miljarder år 2023.

Svenska kraftnät har under de senaste åren utvecklat stödtjänster som ska stabilisera kraftsystemet. Det senaste tillskottet, FFR, introducerades i våras. Den är designad för att hantera mycket snabba störningar i kraftsystemet. På så kort tid som cirka 1 sekund ska den vara i drift.
Bakgrunden till det förändrade behovet av stödtjänster är ett förändrat kraftsystem.

– En allt större andel väderberoende elproduktion och en mindre andel planerbar medför utmaningar, till exempel när det gäller att upprätthålla balansen mellan produktion och förbrukning i elsystemet. För att upprätthålla balansen och säkerställa att störningar kan hanteras har vi ett antal stödtjänster, säger Anna Jäderström, chef enheten Balansmarknad, Svenska kraftnät.

Stödtjänster som hanterar frekvenshållningen växer snabbt både till kostnad och volym samt antalet timmar som de behövs. Frekvenshållning handlar lite förenklat om att se till att frekvensen i kraftsystemet håller sig till 50 Hz, då råder balans mellan elproduktion och elförbrukning. Men om denna balans störs fungerar kraftsystemet sämre, och vid stora avvikelser hotas hela kraftsystemet.

– Det är för att undvika eller parera störningar i frekvenshållningen som vi köper stödtjänster. Det kan exempelvis tillhandahållas av produktionsanläggningar eller anläggningar som kan anpassa sin elförbrukning. Men det kan även vara energilager, säger Anna Jäderström.

Anna Jäderström lyfter fram två skäl till att företag och andra aktörer bör fundera på att bli leverantörer av stödtjänster. För det första kan det vara en källa till intäkter till en låg insats eller kostnad. För det andra bidrar man till energiomställningen, eftersom större volymer av stödtjänster ger förutsättningar för att andelen väderberoende eller förnybar elproduktion kan växa.