Vi befinner oss i en tid av rusande förändring och utveckling. ”Disruptiv” kallar vissa den. Tekniska landvinningar, urbanisering och digitalisering förändrar, förbättrar och ibland utmanar normer och beteenden.
Men utvecklingen präglas även av en alltmer påtaglig klimatkris. Pressen att ställa om från en fossildriven ekonomi till en samhällsmodell som drastiskt minskar utsläppen av växthusgaser blir allt starkare. Och med all rätt. Konsekvenserna av att inte göra tillräckligt kan bli drastiska. Det är bråttom.
Samtidigt ser vi nu både vardags- och näringsliv i dramatisk förändring. Vardagslivet präglas av tekniska sjumilakliv såväl som beteendeförändringar. Näringslivet sköljs över av en grön våg där den som inte följer med ohjälpligt halkar efter. Sverige har dessutom numera en klimatlag, ett klimatpolitiskt ramverk, energi- och klimatpolitiska mål som pressar näringslivet att leverera. Många behöver rycka upp sig, men i lika många fall är näringslivets insatser både i framkant och en förutsättning för förverkligandet av politiska mål för begränsad klimatpåverkan. Målen om netto noll utsläpp 2045 och en fossilfri fordonsflotta 2030 är tydliga exempel på det. Dessa mål genomsyras av elektrifiering; genom att växla fossila bränslen till el kan vår klimatbelastning minska i linje med våra Parisåtaganden. Det innebär i sin tur att prognoserna för elförbrukning kommer att öka enormt de kommande 25 åren. Till 2045 väntas den svenska elförbrukningen öka med motsvarande ett och ett halvt Danmark. Minst.
Ellevio planerar att investera så mycket som 100 miljarder kronor i elnäten
Ska vi klara klimatmålen och driftsätta framtidens företag och hushåll, krävs robust infrastruktur för distribution av el. Elnäten är ryggraden i sådan utveckling, och förväntningarna på den svenska elnätsbranschen att förverkliga framtiden är skyhöga. Det är en roll vi på Ellevio förstår allvaret i, och som vi omfamnar. Vi kommer att stå i främsta ledet för omställningen, trots alla utmaningar.
Ska vi satsa på framtiden måste vi helt enkelt satsa på elnäten.
Utvecklingen vi befinner oss i påminner på många sätt om de så kallade rekordåren på 60- och 70-talen. Efterkrigstiden präglades av stora satsningar för att lyfta Sverige från ett ganska fattigt land till ett av världens rikaste länder. Under denna period gjordes stora satsningar på infrastruktur i landet, inte minst på ett fullgott elnät. Det som byggdes då har tjänat oss väl – men nu har vi på många sätt nått livslängden för stora delar av nätet. På många håll är nätet åldersstiget och behöver rustas eller bytas ut. Men det är inte bara en fråga om att reparera gammal infrastruktur; förutom att bygga nytt och bygga ut, satsar vi på att möta en digital morgondag. Just nu byter vi till exempel ut samtliga av våra nära en miljon kunders elmätare till nya, smarta elcentraler som ger människor och företag bättre kontroll över sin elförbrukning likväl som att det utgör en central komponent i moderna, digitala hem. Det är en enorm satsning på framtiden och för att komma närmare våra kunder.
Men man måste våga satsa.
Och behoven av satsningar på elnäten i Sverige är enorma. Enbart vi på Ellevio planerar att investera så mycket som 100 miljarder kronor i elnäten fram till 2045. Ska vi förverkliga målen måste vi få rimliga förutsättningar att satsa på elnäten, med långsiktiga, stabila spelregler för reglering, kortare tillståndsprocesser och att elförsörjningen kommer tidigare i samhällsplaneringen.
Det är ingen partsinlaga. Det är verklighet. Satsar vi inte fixar vi inte Sveriges klimatlöften. Satsar vi inte får vi inte den tekniska utveckling alla vill ha. Men får vi inte förutsättningar att satsa kommer vi heller inte att kunna göra de insatser som behövs.
Man måste våga satsa.
Av: Johan Lindehag VD på Ellevio
