Det pågår en snabb utbyggnad av vindkraften fram till 2023. Men därefter planar det ut. Nätverket vindkraftens klimatnytta, lyfter i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet i dag fram två förslag till energiminister Anders Ygeman (S), för att vända den nedåtgående trenden.
Klimatkrisen blir allt värre. Men stora industrisatsningar ger hopp. Gruvjätten LKAB presenterade nyligen en strategi för fossilfritt järn, som kan revolutionera ståltillverkningen och radikalt minska utsläppen. Detta kräver bland annat att staten undanröjer hinder för en kraftig utbyggnad av vindkraft.
En ny FN-rapport konstaterar att jorden är på väg mot minst 3 graders uppvärmning. Pandemin har visserligen reducerat utsläppen med över 5 procent men till priset av omfattande arbetslöshet och konkurser. Minst samma utsläppsminskning på global nivå är nödvändig år efter år fram till 2050 för att klara målen i Parisavtalet. Det kräver en genomgripande omställning av ekonomin, där elektrifiering är en central beståndsdel.
Vi måste alltså agera mycket snabbt och kraftfullt.
Statliga gruvkoncernen LKAB har en ny strategi för fossilfri produktion. Den beskrivs som ”den största industrisatsningen i modern tid” och bedöms kunna reducera koldioxidutsläppen hos företagets kunder med 35 miljoner ton varje år. Det motsvarar två tredjedelar av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser. Samtidigt skapas tusentals nya jobb. Detta skulle kräva ytterligare 55 TWh el och ”massiva investeringar i utbyggnad av förnyelsebar el och vätgas”.
LKAB:s strategi vänder upp och ned på hela energidebatten.
För det första måste vindkraft, som pressar elpriset, byggas ut ännu mer. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har tidigare sett ett behov av 100 TWh vindkraftsel. Det skulle krävas betydligt mer om LKAB ska kunna ställa om.
För det andra kan inte längre södra Sverige räkna på stora mängder vindkraftsel från norra Sverige. Vindkraften måste fortsätta att öka i hela landet.
För det tredje krävs det en mycket kraftig förstärkning av elnäten.
Det pågår en snabb utbyggnad av vindkraften fram till 2023. Men därefter ser det mörkt ut, eftersom antalet ansökningar och ansökta verk har rasat under de senaste åren. En kartläggning från Westander Klimat och Energi visar också att det kommunala vetot sedan 2014 har stoppat minst 1 277 vindkraftverk under pågående tillståndsprocess.
För att vända den negativa trenden måste regeringen undanröja onödiga hinder för vindkraftsutbyggnaden. Vi i Nätverket vindkraftens klimatnytta har två förslag till energiminister Anders Ygeman (S):
Låt kommunerna få fastighetsskatten från vindkraft. Om fastighetsskatten gick till kommunerna, och inte staten, skulle dessa få 17 miljoner kronor för varje TWh vindkraftsel i fastighetsskatt (summan sjunker något efter hand). Detta skulle ge kommunerna ett tydligt incitament att bidra till utbyggnaden.
Vikta vindkraftens klimatnytta tyngre i miljöprövningen. I de senaste 251 avgjorda vindkraftsansökningarna har bara 39 procent av verken fått tillstånd. Domstolarna nämner som regel inte den stora klimatnyttan vid sina beslut. Vi menar att Klimaträttsutredningen bör lägga förslag om att vindkraftens klimatnytta ska viktas tyngre när vindkraft ställs mot andra intressen.
Sveriges mycket goda förutsättningar för förnybar elproduktion, tillsammans med spetskompetens inom energilagring, vätgas och informationsteknik, ger stora konkurrensfördelar för vårt näringsliv. Tillgång till förnybar el som pressar elpriset skapar förutsättningar för en fossilfri basindustri i världsklass, samtidigt som nya branscher och företag lockas till Sverige.
Nu är det upp till regeringen att underlätta för den fortsatta vindkraftsutbyggnaden – och möjliggöra den avgörande klimatomställningen av industrin.
Anders Wijkman, ordförande Nätverket vindkraftens klimatnytta
Daniel Badman, vd Svensk vindenergi
Hans Carlsson, vd Siemens Gamesa renewable energy
Maria Röske, vd wpd
Linda Burenius, head of public affairs OX2
Peter Zachrisson, vd Stena renewable
