Riksdagen har fattat beslut om statliga kreditgarantier riktade till främst elproducenter som handlar med elderivat. Syftet med åtgärden är att förhindra att tillfällig brist på likviditet skapar problem som sprider sig till övriga delar av det finansiella systemet. Ei har i uppdrag att granska att det finns tillräckliga risksäkringsmöjligheter och följer fortsatt noga utvecklingen på den finansiella elmarknaden.

Beslutet innebär att Riksgälden ges i uppdrag att utforma kreditgarantier för att hantera de likviditetsutmaningar som har uppstått med anledning av höga priser och hög prisvolatilitet på elmarknaden.

De tre myndigheterna i Finansiella stabilitetsrådet; Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken, står bakom åtgärden. De företag som garantin riktar sig mot är solventa men de omfattande marginalsäkerheterna som behöver ställas till Nasdaq Clearing AB medför en ansträngd likviditetssituation i företagen. En statlig kreditgaranti minskar enligt regeringen kraftigt de risker som situationen annars skulle kunna leda till.

Mer information om uppdraget på regeringens webbplatsLänk till annan webbplats..

Viktigt med konkurrensneutral utformning

Ei:s uppdrag är att granska att det finns tillräckliga risksäkringmöjligheter på elmarknaden. Ei övervakar däremot inte de regelverk som Nasdaq Clearing AB har att följa vad gäller säkerhetskraven för de aktörer som deltar i handeln. Det gör Finansinspektionen. Ei har därför inte detaljinformation om de berörda bolagens finansiella situation och kan inte göra en egen bedömning av behovet av en kreditgaranti. Vi bedömer dock att det är viktigt för en väl fungerande elmarknad att det råder goda möjligheter för elmarknadens aktörer att risksäkra sig.

Ei anser att det är viktigt att garantin är konkurrensneutral och omfattar de aktörer som risksäkrar sig på ett likartat sätt så att inte konkurrensen på elmarknaden snedvrids. Det är också viktigt att garantin inte gäller längre än vad som är nödvändigt.

Vi kommer fortsätta följa utvecklingen på den finansiella elmarknaden och företagens möjlighet till risksäkring, då det är en förutsättning för en väl fungerande marknad.

Risksäkring

Vid handel med el har marknadens aktörer behov av att hantera de ekonomiska riskerna som det innebär att priser varierar såväl över tid som mellan olika geografiska områden. Detta är ett behov som finns hos producenter för att kunna säkra sin intäkt på en viss nivå men även hos förbrukare, till exempel elhandlare eller industri, som vill uppnå en viss nivå av förutsägbarhet i sina framtida kostnader.

Det finns flera sätt att hantera och säkra priset. För den underliggande risken kring framtida prisnivåer, används på de flesta marknader olika former av finansiella terminskontrakt. Med finansiella menas att kontrakten inte är knutna till någon fysisk leverans av energi utan att de endast avräknas ekonomiskt mot ett avräkningspris.

Ju större skillnaden är mellan kontraktspriset och clearingpriset, desto större säkerhetsmarginaler krävs av clearinghuset som tar motpartskreditrisk mellan parterna.

Att delta i den finansiella marknaden är frivilligt och aktörerna väljer själva vilka kontrakt som är lämpliga att använda för att hantera sin risk.

Den stora volymen finansiella kontrakt på den nordiska marknaden är knuten till systempriset som avräkningspris. I huvudsak sker prissäkring i Sverige och övriga Norden genom att aktörerna handlar med terminskontrakt som i vissa fall kombineras med så kallade Electricity Price Area Differentials (EPAD). Dessa kontrakt kan handlas mellan aktörer, via mäklare eller på handelsplatser.