USA:s president Donald Trump har åter riktat kritik mot vindkraften. I ett beslut från den 22 oktober klassas import av vindkraftverk och komponenter som en möjlig nationell säkerhetsrisk, samtidigt som nya tullar tills vidare uteblir.
Donald Trumpadministrationen skärper tonen mot vindkraften. I ett presidentbeslut från torsdagen den 22 oktober pekas importerade vindkraftverk och delar till turbiner ut som ett potentiellt hot mot USA:s nationella säkerhet.
Motiveringen handlar framför allt om beroendet av utländska leverantörer. Enligt den amerikanska administrationen kan komponenter med cybersäkerhetsbrister ge möjlighet till fjärrstyrning av turbiner och i förlängningen orsaka störningar i elnätet och annan kritisk infrastruktur. Beslutet hänvisar också till möjliga konflikter med flygsäkerhet, radar och militära funktioner.
Trump har gett handelsdepartementet och USA:s handelsrepresentant i uppdrag att förhandla med berörda handelspartner. En första rapport ska lämnas inom 180 dagar. Beslutet innebär däremot inte att nya generella tullar på vindkraftverk införs omedelbart. Samtidigt konstaterar administrationen att vissa delar redan omfattas av amerikanska avgifter på bland annat stål, aluminium och koppar.
Ökad osäkerhet för leverantörerna
För den amerikanska vindkraftsindustrin innebär beskedet framför allt fortsatt politisk och regulatorisk osäkerhet. Nya krav eller handelshinder kan påverka kostnaderna för turbiner, torn, kablage och annan utrustning. Det kan även försvåra investeringsbeslut i en sektor där projekten ofta kräver långa ledtider och stora kapitalinsatser.
Åtgärden kommer efter flera beslut där Trumpadministrationen har stoppat eller granskat havsbaserade vindkraftsprojekt med hänvisning till nationell säkerhet. Bland projekten finns New England Wind, som i planerna omfattar upp till 129 turbiner och en sammanlagd kapacitet på omkring 2 600 megawatt.
Begränsad direkt effekt på Sverige
Den direkta effekten på den svenska elmarknaden är begränsad. Sverige är inte beroende av amerikanska beslut för den löpande driften av den egna vindkraften, och beskedet innehåller ännu inga nya tullar som automatiskt förändrar europeiska leveransvillkor.
På längre sikt kan utvecklingen ändå få betydelse för den globala leverantörsmarknaden. Om USA skärper kraven på utländska komponenter eller minskar utbyggnaden kan tillverkare, projektutvecklare och underleverantörer behöva styra om investeringar och produktionskapacitet. Samtidigt kan en mer splittrad handelspolitik öka fokus på cybersäkerhet, spårbarhet och europeisk försörjningsberedskap inom energisektorn.
Det återstår att se om den amerikanska administrationen går vidare med konkreta handelshinder efter förhandlingarna. Beslutet från den 22 oktober är därför främst en politisk markering och en signal om att vindkraftens leveranskedjor kommer att granskas hårdare i USA.
