Utbyggnaden av landbaserad vindkraft i Danmark har nästan stannat. Branschen pekar på höga nätkostnader, kommunala hinder och svagare lönsamhet och efterfrågar nu statliga garantier för elpriset.
Den danska utbyggnaden av landbaserad vindkraft har gått in i en djup inbromsning. På tre år har endast 21 nya landbaserade vindkraftverk byggts, samtidigt som äldre anläggningar monteras ned. Nu kräver branschföreträdare statliga prisgarantier för att investeringarna åter ska bli möjliga att räkna hem.
Bakgrunden är en kombination av stigande kostnader och osäkra intäkter. Höga nätavgifter belastar nya projekt, kommunala beslut försvårar etableringar och elmarknadens prisnivåer ger inte längre samma investeringsutrymme som under perioder med höga elpriser. För projektutvecklare innebär det att kapital binds under lång tid innan det är klart om en anläggning kan byggas och få tillräcklig avkastning.
Vill minska investeringsrisken
Branschens krav på prisgarantier handlar i praktiken om att staten ska dela en del av marknadsrisken. En modell med ett garanterat pris, eller en liknande differensmekanism, skulle kunna ge producenterna större förutsägbarhet om marknadspriset faller under en viss nivå. Samtidigt skulle staten behöva hantera risken för kostnader när marknadspriserna är låga.
Frågan är särskilt känslig eftersom Danmark redan har omfattande vindkraftsproduktion och samtidigt behöver ersätta äldre verk. Om avvecklingen går snabbare än nybyggnationen kan den installerade kapaciteten minska, även om vindkraften fortsatt står för en betydande del av den danska elförsörjningen.
Kommunerna får större betydelse
Danmark har infört ekonomiska incitament för kommuner som möjliggör ny vind- och solkraft på land. Det är ett försök att ge lokalsamhällen större del av nyttan från energianläggningarna. Men stöden löser inte automatiskt problemen med nätanslutning, tillstånd, markkonkurrens och projektens finansiering.
Utvecklingen visar att politiska klimatmål inte i sig räcker för att säkra en fortsatt utbyggnad. Även etablerade vindkraftsmarknader påverkas av räntor, komponentkostnader, nätpriser och elmarknadens utformning. För investerare blir långsiktiga intäktsvillkor därför lika viktiga som tillgången på lämpliga platser.
Möjlig nordisk signal
För svensk energimarknad är den danska utvecklingen främst en signal om att vindkraftens konkurrenskraft måste bedömas tillsammans med systemkostnader och marknadsdesign. Sverige har andra förutsättningar, men även här påverkas nya projekt av anslutningskostnader, tillståndsprocesser och osäkerhet kring framtida elpriser.
Om Danmark väljer att införa nya prisgarantier kan det bli ett viktigt test av hur statlig riskdelning påverkar investeringar i mogen vindkraft. Det är däremot för tidigt att dra slutsatsen att en dansk stödmodell skulle vara direkt överförbar till Sverige. Skillnader i elområden, nätstruktur och tillståndssystem gör att effekterna behöver analyseras separat.
