De senaste åren har investeringsviljan i förnybara kraftslag så som sol- och vindkraft ökat markant – inte minst här hemma i Sverige. Men en ny statistisk granskning visar att få nya ansökta tillstånd för vindkraft beviljas. Nu varnar Svensk Vindenergi för att den nedåtgående trenden på sikt kan bromsa elektrifieringstakten i samhället och minska Sveriges konkurrenskraft för investerare.  

I början av april spreds nyheten att 75 procent av alla vindkraftsprojekt som ansökt om tillstånd får klartecken. Uppgiften baseras på en ny rapport till Naturvårdsverket och innehåller en genomgång av alla tillståndsansökningar för vindkraft åren 2014-2018. Nu har Svensk Vindenergi låtit göra en statistisk granskning av rapporten. Den nya granskningen visar att endast 41 procent av de ansökta verken har beviljats tillstånd.

– Den positiva utveckling som lett till att mycket ny vindkraft byggts på senare tid, kommer av tillståndsprocesser som inleddes för flera år sedan. Den nya granskningen som Svensk Vindenergi låtit göra visar dock på en nedåtgående trend där allt färre verk beviljas tillstånd. Det är oroande, eftersom det behövs mer förnybar el för att möta elektrifieringsbehovet framöver, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

I den nya granskningen syns att antalet tillståndsgivna verk har minskat drastiskt, från i genomsnitt 836 verk om året under perioden 2014–2016, till 402 verk år 2017 och 157 verk år 2018. Det innebär att det blir allt svårare att hitta områden där det är troligt att tillstånd kommer att beviljas.

– Just nu pågår flera avgörande utredningar på klimat- och miljöområdet; klimaträttsutredningen, artskyddsutredningen, miljöprövningsutredningen och utredningen om det kommunala vetot mot vindkraft, för att nämna några. Det är jätteviktigt att dessa baserar sina förslag på korrekta uppgifter. Vi tror att vår nya granskning kan hjälpa till här, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

För att öka tyngden för vindkraften i tillståndsprövningen, föreslår Svensk Vindenergi att miljöbalken justeras så att klimatnyttan som vindkraften bidrar med får större tyngd när den vägs mot andra intressen.

– Det vore ett viktigt steg för att bevara Sveriges attraktionskraft gentemot investerare och samtidigt säkerställa att vi kan hålla en hög omställningstakt framöver, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

________________

Faktaruta: 

Färre godkända och fler avslagna vindkraftverk än vad som tidigare visats
Den nya granskningen som tagits fram av Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi omfattar 251 relevanta ansökningar för landbaserad vindkraft med totalt 5 733 verk som sedan 2014 har beslutats i första instans och fått ett slutligt beslut eller återkallats före utgången av juni 2020. Den nya granskningen anger att endast 41 procent av samtliga ansökta verk och 48 procent av de landbaserade verken beviljats tillstånd.

Drastisk minskning av tillståndsgivna verk över tid på nationell nivå
I rapporten till Naturvårdsverket av Jan Darpö redovisas inte utvecklingen över tid på nationell nivå, 2014 till 2018, varken när det gäller antalet avgjorda ärenden eller utfallet. Den nya granskningen utgick från all data i Darpös rapport och fördelade statistiken per år. Det visar sig att antalet tillståndsgivna verk har minskat drastiskt från 2014 till 2018.

Vad är skillnaden?
Att Darpö kommer fram till att 75 procent av vindkraftverken har beviljats tillstånd, och den nya granskningen säger 41 procent, beror på att den nya granskningen:
• inkluderar havsbaserade vindkraftverk
• inkluderar avvisade ansökningar med 51 verk och ansökningar med 339 verk som ogillades på grund av boxmodellen
• inkluderar ansökningar med 477 verk som återkallats, oftast för att kommunen meddelat att de kommer att använda sitt veto
• inkluderar 200 verk som projektören i ett senare skede valt att ta bort
• inkluderar 17 ansökningar med 252 verk av vilka 89 verk fick tillstånd och 163 verk avslogs
• utelämnar 882 verk i Markbygden som fick tillstånd innan den aktuella perioden