Ett vindkraftverk i Schipkau i Brandenburg har nått en totalhöjd på 365 meter och beskrivs som världens högsta. Tekniken ska utnyttja starkare vindar på hög höjd och kan på sikt öppna för mer elproduktion på redan etablerade vindkraftsytor.
Ett nytt tyskt pilotprojekt sätter en ny höjdstandard för landbaserad vindkraft. I Schipkau i Brandenburg har GICON:s så kallade höjdvindtorn nått 365 meters totalhöjd, vilket gör anläggningen högre än Eiffeltornet och endast några meter lägre än Berlins TV-torn.
Navhöjden är 300 meter. Det innebär att rotorn arbetar på en nivå som ligger klart över dagens vanligaste landbaserade vindkraftverk. Enligt projektutvecklaren är syftet att ta vara på vindar som på högre höjd är både starkare och jämnare.
Högre torn ska ge mer energi
Pilotanläggningen har en installerad effekt på 3,8 megawatt. GICON uppger att den kan ge omkring dubbelt så hög energiproduktion som en konventionell anläggning med samma rotordiameter, eftersom vindförhållandena förbättras med höjden. Uppgiften är en teknisk målsättning som nu ska prövas när verket tas i drift.
Den slutliga höjden uppnåddes genom att en inre del av tornet teleskoperades upp och fixerades. Projektet genomförs av Dresdenbaserade GICON på uppdrag av den tyska innovationsmyndigheten SPRIND. Den officiella invigningen är planerad till november 2026.
Kan byggas som en andra våning
En central del av konceptet är att höjdvindtorn skulle kunna placeras i befintliga vindparker. På så sätt skulle mer el kunna produceras utan att nya markområden behöver tas i anspråk. GICON bedömer att det i Tyskland kan finnas möjlighet att eftermontera upp till 4 000 höjdvindtorn i redan etablerade parker, men den bedömningen är ännu inte ett bevis på kommersiell genomförbarhet.
Projektets nästa steg blir därför att samla in driftdata och utvärdera ekonomi, underhållsbehov och möjligheten att industrialisera tekniken. För framtida anläggningar anges effektnivåer över 7 megawatt, men någon serieproduktion är ännu inte etablerad.
Intresse även för svensk vindkraft
För den svenska energimarknaden är den viktigaste frågan inte rekordhöjden i sig, utan om tekniken kan ge högre produktion från befintliga nätanslutningar och vindkraftsområden. Det skulle i så fall kunna bli relevant i regioner där tillgången på nya etableringsytor är begränsad eller där elnätet redan är utbyggt.
Samtidigt innebär mycket höga torn nya krav på transporter, byggteknik, underhåll, flygsäkerhet och tillståndsprövning. Innan konceptet kan få bred användning behöver pilotanläggningen visa att den ökade energiproduktionen väger upp de högre investerings- och driftkostnaderna. Det är därför för tidigt att bedöma om höjdvindtorn blir ett kommersiellt alternativ till konventionella verk, men projektet ger vindindustrin ett konkret test av hur högre vindlager kan användas i elsystemet.
