En granskning av tillsynsärenden visar att verksamheter inom energiförsörjning, transport och annan samhällsviktig infrastruktur har fått omkring 100 krav på åtgärder. För energibranschen innebär uppgifterna ökat fokus på styrning, leverantörskedjor och skyddet av kritiska system.
Omkring 100 åtgärdskrav har riktats mot verksamheter med betydelse för Sveriges säkerhet efter brister i säkerhetsskyddet. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot, som har gått igenom krav från tillsynsmyndigheter. Berörda verksamheter finns bland annat inom energiförsörjning, transporter och annan infrastruktur.
Även kommuner, regioner, universitet och statliga myndigheter finns bland de verksamheter som har fått krav på att rätta till brister under förra året eller fram till september i år. Uppgifterna omfattar både mindre aktörer och större bolag. Vilka enskilda energiverksamheter som berörs och exakt vilka brister som har konstaterats framgår inte, eftersom delar av underlaget omfattas av sekretess.
Säkerhetsskyddet omfattar mer än it
Säkerhetsskydd handlar om att förebygga spionage, sabotage, terrorism och andra antagonistiska handlingar mot verksamheter eller uppgifter som är viktiga för Sveriges säkerhet. För energisektorn kan det exempelvis innebära skydd av driftmiljöer, kontrollsystem, anläggningar, känslig information och personal med tillgång till skyddsvärd verksamhet.
Arbetet omfattar normalt tre huvudområden: informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Det innebär bland annat krav på att identifiera skyddsvärden, genomföra säkerhetsprövningar, begränsa tillträde och säkerställa att information och tekniska system hanteras på rätt nivå.
Carolina Paasikivi, chef för Säkerhetspolisens säkerhetsavdelning, säger enligt Ekot att en brist i säkerhetsskyddet per definition innebär en risk för Sverige.
Konsekvenser för energibranschen
För energiföretag kan tillsynskraven leda till fler och mer detaljerade kontroller av hur säkerhetsskyddet är organiserat. Svenska kraftnät har i tidigare tillsyn konstaterat att brister ofta har samband med svag styrning, otillräckliga resurser eller bristande kompetens hos ledning och säkerhetsfunktioner.
Det påverkar också projekt och inköp. När energibolag bygger ut elnät, produktionsanläggningar, lagring eller digitala driftmiljöer behöver säkerhetsskyddet vägas in redan i planering och upphandling. Underleverantörer, konsulter och it-leverantörer kan behöva omfattas av särskilda säkerhetskrav och avtal, samtidigt som åtkomst till system och anläggningar måste kunna följas upp över tid.
För svensk energimarknad är frågan central eftersom elförsörjningen är beroende av ett stort antal offentliga och privata aktörer. Ett bristande skydd hos en enskild verksamhet kan därför få följder utanför det egna bolaget, särskilt om verksamheten har en viktig roll i produktion, överföring, återställning eller kommunikation inom kraftsystemet.
Granskningen ger inte underlag för att bedöma hur allvarliga de enskilda bristerna är eller om de har lett till konkreta incidenter. Däremot visar omfattningen av åtgärdskraven att säkerhetsskyddet fortsatt är en praktisk ledningsfråga för energiföretag – inte enbart en fråga för it- och säkerhetsavdelningar.





