Energimyndigheten konstaterar i sin årsredovisning för 2024 att energisektorn fortsatt är en central del av samhällsdebatten. Året präglades av säkerhetspolitiska förändringar, Sveriges Nato-medlemskap och ökade ambitioner inom EU:s klimat- och energipolitik. Den gröna omställningen, särskilt inom industrisektorn, möter både stöd och kritik, samtidigt som klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga.
Nationella och internationella mål styr utvecklingen
Sverige har högt ställda mål: 50 % effektivare energianvändning till 2030 och 100 % fossilfri elproduktion till 2040. Under 2024 fastställdes även två nya energipolitiska mål – ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål – som ska säkerställa elförsörjningen för elektrifiering och omställning. Samtidigt påverkas Sveriges energipolitik av EU:s klimatlag och Parisavtalet, där klimatmålen skärpts till nettonollutsläpp senast 2050.
Energisystemets flexibilitet och robusthet
För att möta framtida energibehov krävs en kraftig utbyggnad av elproduktion och elnät. Energimyndigheten har under året intensifierat sitt arbete med energiplanering, där kommuner och regioner fått stöd för att analysera framtida energibehov och möjliggöra investeringar i fossilfri elproduktion. Arbetet med bio-CCS (koldioxidavskiljning och lagring) har tagit fart, med en första utlysning om stöd genom omvänd auktion.
Samtidigt har myndigheten hanterat flera utmaningar, bland annat driftsproblem med kontoföringssystemet för ursprungsgarantier, vilket lett till förseningar för elproducenter.
Vattenkraftens roll och samexistens med andra intressen
Vattenkraften är avgörande för att balansera elsystemet. Myndigheten har arbetat med analyser för att förstå hur moderna miljövillkor påverkar vattenkraftens reglerförmåga och produktion. Ett ökat fokus har även lagts på samexistens mellan energiproduktion och andra markanvändningsintressen, där exempelvis vindkraftens expansion påverkar naturvärden och försvarsintressen.
Elektrifiering och transportsektorns omställning
Industrins och transportsektorns elektrifiering ses som nyckelfaktorer för att nå klimatmålen. Energimyndigheten har under året tagit fram analyser och förslag för att förbättra förutsättningarna för fossilfri elproduktion, laddinfrastruktur och hållbara bränslen. Biogasstödet och klimatpremien för lätta ellastbilar har varit centrala inslag.
Internationellt samarbete och EU:s påverkan
Energimyndigheten har haft ett stort fokus på implementeringen av ny EU-lagstiftning, inklusive direktiv om förnybar energi och energieffektivitet. Myndigheten har även bidragit till Sveriges rapportering till EU och IEA, samt deltagit i strategiska internationella samarbeten.
Fortsatt utmaning att balansera olika intressen
Energimyndigheten framhåller att energiomställningen är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och klimatarbete, men att omställningen även innebär målkonflikter. En central fråga framåt blir att förena tillväxt, säkerhet och miljömål för att bygga ett hållbart energisystem.
