Europeiska investeringsbanken ska garantera upp till 250 miljoner euro för Danske Banks finansiering av vindkraftsindustrin. Upplägget kan ge banken kapacitet att utfärda garantier på upp till 500 miljoner euro till projekt och tillverkare i Europa.
Europeiska investeringsbanken, EIB, förstärker stödet till den europeiska vindkraftssektorn genom en garanti på upp till 250 miljoner euro till Danske Bank. Enligt EIB ska garantin göra det möjligt för banken att ställa ut upp till 500 miljoner euro i bankgarantier för vindkraftsprojekt och leveranser av utrustning.
Det handlar inte om ett direkt investeringsbidrag till enskilda vindparker. EIB delar i stället risk med Danske Bank och ökar därmed bankens kapacitet att lämna garantier. Sådana garantier används bland annat när tillverkare behöver säkerställa förskottsbetalningar eller fullgöra åtaganden i leveransavtal innan turbiner och annan utrustning kan produceras och levereras.
Finansiering ska minska flaskhals
EIB beskriver finansieringslösningen som ett sätt att stärka den europeiska vindkraftens leveranskedjor. För tillverkare och leverantörer kan tillgången till garantier vara avgörande för att ta nya order, särskilt i projekt där stora kapitalbelopp binds långt innan en anläggning tas i drift.
Avtalet är enligt EIB det första av detta slag i Norden inom ramen för InvestEU och EU:s vindkraftsinitiativ från 2023. Stödet är riktat mot den europeiska vindindustrin och kan användas för projekt i EU, men EIB har inte angett någon särskild fördelning till Sverige.
Begränsad direkt effekt för svensk marknad
För svenska aktörer ligger den möjliga nyttan främst i att europeiska leverantörer och projektutvecklare får bättre tillgång till garantier. Det kan på sikt underlätta investeringar även i svenska projekt som använder utrustning eller tjänster från företag inom den europeiska vindkraftskedjan. Samtidigt går det inte att dra slutsatsen att garantin automatiskt innebär lägre finansieringskostnader eller nya svenska vindkraftsbyggen.
Bakgrunden är en vindkraftsmarknad där finansieringsvillkor, leveransrisker och industrins konkurrenskraft har fått större betydelse. EIB:s modell bygger på att offentlig riskdelning ska mobilisera privat kapital, snarare än att hela investeringen finansieras med offentliga medel. Hur stort genomslag satsningen får beror därför på efterfrågan på nya projekt, bankernas riskbedömningar och lönsamheten i de enskilda investeringarna.
