Såhär fungerar elpriset & elprisområden

I drygt tio år har vi haft fyra elområden i Sverige som vid olika tillfällen kan ha sitt eget elpris. Det senaste halvåret har vi kunnat se stora skillnader i priser inom Sverige och en prisökning på fossila bränslen världen över som också kan kopplas till kriget i Ukraina. Sverige påverkas av omvärldens prisökningar i och med att vi hänger ihop med andra länders elområden. Energiföretagen förklarar.

År 2011 delades Sverige i fyra elområden. Gränserna mellan elområdena går där elnäten behöver förstärkas för att kunna transportera mer el inom Sverige. Indelningen i elområden skulle stimulera till investeringar i ny elproduktion där det fanns ett underskott på el. Det skulle också tydliggöras var elnäten behöver förstärkas för att kunna föra över mer el inom Sverige, se bild 1 nedan.

Elpriset styrs av tillgång och efterfrågan på el, inom Sverige och även i de länder som är sammankopplade med den svenska elmarknaden. Priset påverkas också av elnätens förmåga att transportera el inom Sverige (framför allt från norr till söder) och mellan länderna. De nordiska länderna innehåller totalt 12 elområden.

Överskott i norr och underskott i söder sedan 2011

Sedan elområdena infördes i Sverige har vi haft ett överskott på el i de två norra elområdena (Luleå och Sundsvall) och underskott på el i de båda södra (Stockholm och Malmö). Det har resulterat i prisskillnader mellan norra och södra Sverige på i genomsnitt cirka 5 öre per kWh. Underskottet på el i söder har ökat sedan år 2016, då två reaktorer stängts i Oskarshamn och två i Ringhals. Dessa stängningar har även resulterat i brist på så kallade stödtjänster som stabiliserar elsystemet, vilket i sin tur minskat överföringsförmågan av el mellan elområdena.

Enorma prisskillnader under 2022

Vi har alltså haft elprisskillnader hela tiden inom landet sedan år 2011. Men de små ökningar i skillnader som varit kan inte jämföras med den explosion som inträffat under år 2022. I slutet av augusti 2022 noterades till exempel ett veckomedelvärde för elpriset på cirka 4 kronor per kWh i vårt sydligaste elområde, samtidigt som våra norra elområden landade på 20 öre per kWh.

Prisökningar på el och bränslen

På flera håll i världen har prisökningar på el skett. Bild 2 nedan visar elpriser från några europeiska länder samt från USA, Japan, Australien och Kanada. Den nordiska elbörsens så kallade systempris finns med i rött. Utvecklingen är likartad och den stora orsaken är prisutvecklingen på kol, olja och naturgas.

Naturgaspriset har stigit delvis på grund av minskat utbud till följd av kriget i Ukraina. Det har bidragit till att flera länder ökat användningen av övriga fossila bränslen som därmed också blivit dyrare. Även naturgas som fraktas med båt, LNG, har blivit dyrare. Bild 3 nedan visar prisutvecklingen på fossila bränslen sedan år 1990.

Mindre vindkraft senaste halvåret

Studerar vi norra Europa så har det samtidigt blåst mindre under senare delen av 2022. Det framgår av bild 4 nedan där de båda nedre kurvorna visar tyska förhållanden för landbaserad vind (ljusblå) och havsbaserad (mörkblå). Avsaknaden av vind som prisdämpande faktor har ökat behovet av fossila bränslen i ett land som Tyskland.

Europeisk elmarknad – handel per elområde – grannområdet påverkar

Tyska vindförhållanden påverkar också oss i Sverige eftersom elmarknaden är europeisk. Aktörer i hela Europa handlar el för nästkommande dygns alla timmar. Det sker vid samma tidpunkt i varje elområde genom en auktion där elhandelsföretagens bud möter elproducenternas priser.

Elbörserna (i Norden, Tyskland, Frankrike etcetera) lägger köp- och säljbud per elområde och timme senast kl 12 varje dag. Buden matas sedan in i en gemensam europeisk algoritm (Euphemia) som publicerar ett resultat varje dag före klockan 13. Där framgår pris i varje elområde och flödet mellan elområdena. Ingen bestämmer alltså om det råder export eller import mellan länder med angränsande elområden – utan det är en funktion av buden till marknaden. Besök en av börserna Nord Pool här.

Det råder på så vis ingen skillnad på handel mellan elområden inom Sverige och handel mellan till exempel Sveriges sydligaste elområde och ett land som Tyskland. Det viktiga här är att priset i ett elområde påverkas av buden i de områden som elområdet sitter ihop med, där också överföringskapaciteten påverkar (om överföringskapaciteten vore oändlig skulle alla elområden ha samma pris).

Flaskhalsintäkter vid gränser mellan elområden

Flaskhalsintäkter (kapacitetsavgifter) uppstår vid elområdesgränser (mellan och inom länder) i lägen då överföringskapaciteten inte räcker till. Flaskhalsintäkter uppstår om elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs. Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt och tillfaller det företag som överför elen mellan de två elområdena, det vill säga Svenska kraftnät och dess motsvarande systemansvariga i andra länder.

Intäkter för överföring styrs av elmarknadsförordningen. Intäkterna ska användas för att bygga bort flaskhalsar i näten och för att säkra att marknadens överföringskapacitet ligger fast.

I årets läge med höga elpriser har flaskhalsintäkterna aktualiserats. Regeringen presenterade den 17 augusti i år att Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter på 60 miljarder kronor ska användas som kompensation åt hushåll och företag för rekordhöga elpriser. Den 31 augusti ökade regeringen ersättningen till möjliga 90 miljarder kronor. Svenska kraftnät har i uppdrag att utforma hur åtgärderna i detalj för denna kompensation ska se ut.