Enköping utreder en ny struktur för fjärrvärmen när den nuvarande produktionsanläggningen ska avvecklas. I kommunens underlag framstår en kombination av restvärme från datahall, biobränsle och säsongslager som ett ekonomiskt intressant alternativ – men kostnadsbilden är ännu preliminär.
Enköping tar fram en långsiktig plan för kommunens energi- och värmeförsörjning. Bakgrunden är att ENA Energis nuvarande kraftvärmeanläggning på Kaptensgatan ska flyttas och att marken ska vara tillgänglig för annan användning senast den 31 december 2035.
Inom projektet FuturENA har ENA Energi analyserat flera möjliga produktionslösningar. Ett av alternativen bygger på att restvärme från en datahall kombineras med biobränsle och ett säsongslager. I den ekonomiska jämförelsen bedömdes detta alternativ, utan elproduktion, som det mest fördelaktiga enligt de antaganden som användes.
Datahall och värmelager
Alternativet innebär i praktiken en modulär värmeförsörjning där flera källor kan samverka. Restvärme från en datahall skulle kunna täcka delar av värmebehovet, medan en biobränslepanna används för att komplettera produktionen. Ett säsongslager kan i sin tur jämna ut variationer mellan perioder med hög och låg värmeproduktion.
Den grova investeringskalkylen för detta alternativ uppgick till cirka 1,3 miljarder kronor. Som jämförelse beräknades ett renodlat biobränslealternativ till omkring 1,5 miljarder kronor. Kalkylerna är baserade på 2024 års underlag, dagens penningvärde och uppskattade erfarenhetsvärden. Kommunen och bolaget betonar därför att beloppen behöver preciseras innan något investeringsbeslut kan fattas.
En viktig osäkerhet gäller datahallens förmåga att leverera restvärme med tillräckligt hög temperatur till fjärrvärmesystemet. Även affärsmodellen, tillgången på biobränsle och den tekniska utformningen av säsongslagret behöver utredas vidare.
Lägre kostnad vägs mot beredskap
Att avstå från kraftvärme kan enligt ENA Energis beräkningar ge en lägre investeringskostnad. Samtidigt innebär det att den nya anläggningen inte får samma elproduktionsförmåga som dagens system. Det påverkar diskussionen om lokal elproduktion, ö-drift och beredskap.
I ett separat underlag uppskattas merkostnaden för att bygga in elproduktion i en träbränslebaserad lösning till omkring 500 miljoner kronor. ENA Energi konstaterar samtidigt att elproduktionens värde inte enbart kan bedömas utifrån elintäkter. Beredskap, planerbarhet och lokal effektförsörjning kan förändra kalkylen, men dessa värden har inte fullt ut prissatts i underlaget.
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2026 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda kommunens framtida energi- och värmeförsörjning. Arbetet ska även omfatta el, kyla och energi för transporter och kopplas till den energiplan som tas fram för perioden 2026–2027.
För fjärrvärmekunderna är den centrala frågan om en ny produktionsmix kan ge lägre och mer stabila kostnader utan att försörjningstryggheten försvagas. Någon fastställd prisnivå eller konkret besparing för kunderna finns ännu inte. Den möjliga kostnadsfördelen är därför fortfarande en slutsats från preliminära investerings- och lönsamhetsbedömningar, inte ett beslutat prisutfall.
