Tyska hushåll möter stigande priser på nya elavtal. I Thüringen varnar energirådgivare för att låginkomsttagare redan tvingas välja mellan uppvärmning och andra nödvändiga utgifter.
Tyska elpriser har åter blivit en akut privatekonomisk fråga. Priserna på nya elavtal har stigit till den högsta nivån på tre år, samtidigt som Tyskland hör till de dyraste elmarknaderna i EU. I en jämförelse som TV4 hänvisar till låg det tyska hushållspriset på omkring 4,25 kronor per kilowattimme, jämfört med cirka 3 kronor i Sverige och 3,20 kronor som EU-genomsnitt.
Skillnaderna är stora även inom Tyskland. Thüringen, där staden Erfurt ligger, pekas ut som landets dyraste delstat i jämförelsen. För hushåll med små ekonomiska marginaler får prisnivåerna snabbt konkreta följder. Luisa Weigmann, som driver ett projekt för att hjälpa låginkomsttagare att minska sin energianvändning, uppger att vissa hushåll riskerar att få el eller gas avstängd om priserna fortsätter upp.
Gaspriset spelar stor roll
En viktig förklaring är kopplingen mellan el- och gasmarknaden. När gas blir dyrare ökar kostnaden för den produktion som ofta sätter marginalpriset på den europeiska elmarknaden. TV4 pekar också på den tyska energiomställningen, kärnkraftsavvecklingen och ett eftersatt elnät som faktorer bakom den pressade situationen.
Tysklands gaslager uppges samtidigt vara fyllda till 58 procent, vilket enligt rapporteringen är den lägsta nivån för årstiden på två decennier. Det gör energimarknaden mer känslig för nya störningar eller en kall vinter, även om lagernivån i sig inte säger hur elpriset kommer att utvecklas under enskilda dagar.
Få hushåll har timpris
En annan skillnad mot utvecklingen på flera andra europeiska marknader är att bara omkring sex procent av de tyska hushållen har avtal med timbaserat pris. De flesta betalar i stället ett fast pris per kilowattimme. Det ger bättre förutsägbarhet, men kan också innebära att hushållen inte får del av de billigare timmar som uppstår när vind- och solkraftproduktionen är hög.
Erfarenheterna från den tidigare energikrisen visar samtidigt att höga priser kan få följder långt utanför hushållens budgetar. Weigmann beskriver hur människor slutade värma upp sina bostäder. I vissa fall ledde det till mögelproblem, vilket illustrerar hur energifattigdom också kan bli en fråga om hälsa och boendestandard.
Indirekt betydelse för Sverige
Utvecklingen i Tyskland är relevant även för svenska aktörer. Länderna är sammanlänkade genom den europeiska elmarknaden, och tyska gas- och elpriser kan påverka prisbilden i grannländerna när överföringskapacitet och marknadsläge tillåter. Effekten i Sverige beror samtidigt på bland annat vattenmagasin, vindkraftsproduktion, kärnkraftstillgänglighet, nätbegränsningar och väder.
Den tyska situationen visar därmed att en hög andel förnybar elproduktion inte automatiskt ger låga slutkundspriser. För hushållen avgörs kostnaden också av bränslepriser, nätavgifter, skatter, avtalens utformning och hur snabbt elsystemet kan anpassas till variationer i produktion och efterfrågan.
