Utbyggnaden av sol- och vindkraft förändrar den globala elmarknaden i snabb takt. Samtidigt väntas kolanvändningen öka under 2026, vilket visar att energiomställningen fortfarande bromsas av geopolitik, stigande efterfrågan och bristande klimatpolitik.
Den globala energiomställningen har nått en ny milstolpe. Under 2025 stod förnybara energikällor för en större andel av världens elproduktion än kol, enligt sammanställningar från energianalysföretaget Ember. Sol- och vindkraft byggdes ut i en takt som räckte för att möta hela ökningen i den globala elefterfrågan, medan kolkraftproduktionen minskade något.
Utvecklingen innebär att den globala elmarknaden börjar lämna en period där ökad efterfrågan i hög grad har mötts med fossil kraft. Solkraften stod för omkring tre fjärdedelar av den nya elproduktionen från förnybara källor under året. Samtidigt har batterilagring vuxit snabbt och förbättrat möjligheterna att använda solel även när produktionen varierar över dygnet.
Trendbrottet räcker dock inte för att säkra klimatmålen. Den samlade energiefterfrågan fortsätter att öka och användningen av olja, gas och kol ligger kvar på höga nivåer. Internationella energiorganet IEA räknar med att den globala kolförbrukningen ökar med omkring 1,2 procent under 2026 och når en ny rekordnivå på nära 8,94 miljarder ton.
En viktig förklaring är att störningar på gasmarknaden har gjort kol mer attraktivt i länder som har tillgänglig kolkraft. Högre gaspriser och osäkerhet kring leveranser kan därmed tillfälligt vända bränslebyten åt fel håll, även i ekonomier som på längre sikt investerar kraftigt i förnybar energi. IEA pekar också på ökad efterfrågan på el för kylning, lägre vattenkraftproduktion i delar av Asien och fortsatt industriell användning av kol.
Stora skillnader mellan länder
Den globala bilden rymmer därför två parallella utvecklingar. I Kina har den snabba utbyggnaden av sol- och vindkraft bidragit till att minska kolanvändningen i elproduktionen. I andra länder, bland annat i delar av Asien, används kol fortsatt för att hantera växande elbehov och energisäkerhet. I USA har gas-till-kol-omkoppling och högre elförbrukning också bidragit till ökad kolanvändning.
IEA bedömer samtidigt att flera länder skärper eller bygger ut politiken för förnybar energi, kärnkraft, elektrifiering och energieffektivisering. Men organisationen konstaterar att de klimatplaner som hittills har lämnats in inte innebär någon tydlig acceleration av utsläppsminskningarna fram till 2035. Det skapar ett växande avstånd mellan teknikutvecklingen och den takt som krävs för att nå Parisavtalets mål.
Konsekvenser för energimarknaden
För svensk energisektor understryker utvecklingen värdet av en elproduktion med låga utsläpp och låg exponering mot fossila bränslen. Den globala kolmarknaden påverkar inte den svenska elmixen direkt, men högre priser på gas och kol kan påverka den europeiska marginalprissättningen och därmed även svenska elpriser. Samtidigt ökar behovet av flexibilitet, överföringskapacitet, lagring och planerbar produktion när andelen väderberoende el växer.
Det internationella trendbrottet för förnybar el är därför betydelsefullt, men inte tillräckligt. Om ren el främst används för att möta ny efterfrågan utan att samtidigt tränga undan kol, olja och gas minskar utsläppen långsammare än teknikutbyggnaden antyder. För klimatmålen blir den avgörande frågan inte bara hur snabbt ny fossilfri kapacitet byggs, utan också hur snabbt den ersätter befintlig fossil energianvändning.
