Den globala medeltemperaturen låg 1,75 grader över den förindustriella nivån i oktober 2026. Även världshaven noterade ett nytt temperaturrekord, samtidigt som Europa hade sin näst varmaste oktobermånad.
Oktober 2026 blev den varmaste oktobermånaden i Copernicus Climate Change Services globala dataserie. Den globala medeltemperaturen låg 1,75 grader Celsius över den beräknade nivån för perioden 1850–1900. Det är 0,05 grader högre än det tidigare oktoberekordet från 2023.
Temperaturöverskottet var särskilt tydligt över stora delar av Nordamerika, norra och östra Europa, norra Sibirien samt delar av Östafrika och sydvästra Asien. Den 31 oktober nådde den globala dygnsmedeltemperaturen 1,97 grader över den förindustriella referensen.
Europa näst varmast
För Europa blev oktober den näst varmaste som registrerats. Månaden hade en medeltemperatur på 11,08 grader, men låg ändå 0,43 grader under rekordet från oktober 2022. De största temperaturavvikelserna fanns i norra och östra Europa. I delar av Ukraina var temperaturen lokalt upp till 6 grader över normalvärdet för perioden 1991–2020.
Värmebilden var inte helt enhetlig. Östra Medelhavsområdet och delar av Balkan hade på sina håll temperaturer omkring 2 grader under det normala. Månaden innehöll också ett extremt nederbördstillfälle på Korsika, där Solenzara fick 188,6 millimeter regn på en timme den 20 oktober.
El Niño driver på havsvärmen
Världshavet mellan 60 grader sydlig bredd och 60 grader nordlig bredd var för fjärde månaden i rad rekordvarmt. En viktig faktor var den mycket starka El Niño som pågår i Stilla havet. I området Niño 3.4 uppgick havsytans medeltemperatur till 29,94 grader i oktober, klart över nivåerna under tidigare kraftiga El Niño-perioder.
Havsytan var även ovanligt varm i norra Indiska oceanen och i subtropiska delar av Atlanten. Samtidigt var isutbredningen i Arktis den trettonde lägsta för en oktobermånad sedan mätserien inleddes 1979. Runt Antarktis var havsisen den näst minst utbredda för oktober, efter 2023.
Ökad betydelse för energiplaneringen
För energisektorn är temperaturutvecklingen relevant både för kortsiktig drift och långsiktig planering. Varma höstperioder kan påverka uppvärmningsbehovet, medan förändrade vädermönster samtidigt kan ge större variationer i nederbörd, vind och temperatur. Det påverkar förutsättningarna för vattenkraft, vindkraft, elnätsdrift och efterfrågeprognoser.
SMHI:s sammanställning beskriver inte hur oktoberrekordet direkt har påverkat svensk elproduktion eller elförbrukning. Den visar däremot att den globala klimatsignalen fortsätter att förstärkas och att extrema avvikelser förekommer samtidigt som den regionala utvecklingen kan skilja sig kraftigt åt.
