Sverige Energiminister: Ebba Bush Thor

Aktuellenergi.se har läst den senaste delrapporten från regeringen kring utbyggnad av kärnkraft.

 

Sverige står inför en omfattande energiomställning där kärnkraften återigen spelar en central roll i framtidens energiförsörjning. Regeringens färdplan för ny kärnkraft inkluderar en målsättning om att tillföra 2 500 MW ny kärnkraft till elnätet senast 2035, med en fortsatt expansion upp till 10 000 MW fram till 2045. Den senaste delrapporten från Kärnkraftssamordnaren (KN 2024:01) belyser de pågående insatserna, de största utmaningarna och ger konkreta rekommendationer för att skynda på utvecklingen.

En nationell programorganisation för kärnkraft

En av de mest betydande rekommendationerna i rapporten är inrättandet av ett statligt investeringsbolag för kärnkraft. Syftet med detta bolag är att samordna finansiering, kunskapsöverföring och riskhantering mellan olika kärnkraftsprojekt. Genom att staten går in som delägare i samtliga projekt som får stöd via den föreslagna finansieringsmodellen kan man säkerställa att lärdomar och erfarenheter återanvänds i framtida projekt.

Den svenska modellen, där privata energibolag ansvarar för investeringsbeslut och tillståndsansökningar, anses vara en styrka då det minskar behovet av statliga upphandlingar som kan leda till långa processer och överklaganden. Samtidigt innebär detta upplägg en risk för ineffektivitet om projekten inte samordnas. Därför föreslår Kärnkraftssamordnaren att staten tar en aktiv roll genom ett investeringsbolag för att främja en mer kostnadseffektiv utbyggnad.

Utmaningar med tillståndsprocessen

Tillståndsprocessen är en av de största flaskhalsarna i utbyggnaden av ny kärnkraft. Den nuvarande bedömningen är att det tar cirka tio år från att en ansökan lämnas in tills en ny reaktor kan börja provdrift. Kärnkraftsprövningsutredningen har föreslagit en ny tillståndsprocess, men det finns fortfarande osäkerheter kring hur effektiv den blir i praktiken.

För att nå målet om 2 500 MW till 2035 bedöms det som osannolikt att en enskild aktör hinner genomföra hela processen. Istället krävs parallella byggprojekt på minst två platser för att möjliggöra en snabbare utbyggnad. Regeringen behöver därför prioritera resurser till relevanta myndigheter så att de kan hantera flera projekt samtidigt.

Regionalt samarbete för kompetensförsörjning och leveranskedjor

Etableringen av ny kärnkraft är en resurskrävande process som kräver både teknisk expertis och stabila leveranskedjor. För att stärka dessa områden föreslår Kärnkraftssamordnaren ett utökat samarbete med länder i Sveriges närhet. Syftet med detta samarbete är att:

  • Skapa bättre förutsättningar för utbildning och rekrytering av kvalificerad arbetskraft.
  • Utveckla strategiska partnerskap för att säkra material och komponenter till kärnkraftsprojekten.
  • Förhindra flaskhalsar i leveranskedjor genom att samordna industrisatsningar mellan länder.

Ett sådant samarbete kan initialt etableras på politisk nivå, med målet att på sikt även inkludera industriella och akademiska aktörer.

Pågående insatser och kommande steg

Mellan 2024 och 2025 befinner sig kärnkraftsutbyggnaden i en förberedelsefas där flera politiska och regulatoriska initiativ tas för att bana väg för nya investeringar. Några av de viktigaste insatserna som pågår inkluderar:

  • Nya regleringsbrev och uppdrag till myndigheter – Energimyndigheten, Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten har fått i uppdrag att analysera och föreslå förbättringar av regelverken för kärnkraftsutbyggnad.
  • Stärkt kärnkraftsforskning – Regeringen har avsatt medel för forskning inom kärnteknik och säkerhet.
  • Finansieringsmodeller och riskdelning – Ett nytt regelverk för statliga kreditgarantier och riskdelning vid kärnkraftsprojekt är under utveckling.
  • Kommunalt engagemang – Flera kommuner har erhållit medel för att utveckla effektiva arbetsmetoder inför en eventuell etablering av kärnkraftverk.

Under 2025 kommer Kärnkraftssamordnaren att fortsätta följa upp dessa insatser och vid behov föreslå ytterligare åtgärder. Fokus kommer bland annat att ligga på kompetensförsörjning, tillståndsprocesser och internationellt samarbete.

Slutsats

Den svenska regeringens strategi för ny kärnkraft har fått en tydligare struktur genom Kärnkraftssamordnarens rekommendationer. För att lyckas med målsättningen om en omfattande kärnkraftsutbyggnad krävs dock att beslutade reformer och investeringar genomförs i tid. Framför allt är det avgörande att påskynda tillståndsprocesserna och stärka samordningen mellan olika aktörer för att säkerställa en effektiv och kostnadseffektiv utbyggnad. Med rätt åtgärder och politisk handlingskraft kan Sverige etablera en hållbar och stabil kärnkraftsproduktion för framtiden.