Foto: Linde energi

Tysklands övergång till förnybar energi, känd som ”Energiewende”, har medfört betydande kostnader för den federala budgeten. Under 2024 uppgick utgifterna för att stödja produktionen av förnybar energi, såsom vind-, sol- och biomassaenergi, till 17,8 miljarder euro. Enligt en prognos från Energiekonomiska Institutet vid Universitetet i Köln (EWI) kan dessa kostnader stiga till 22,9 miljarder euro inom fem år, om inga förändringar genomförs.

Förslag för att minska kostnaderna

Flera förslag har presenterats för att minska dessa kostnader, inklusive åtgärder som initierades av den tidigare koalitionsregeringen men som ännu inte blivit lag. EWI har analyserat dessa förslag och kommit fram till att snabba och stora besparingar inte är att förvänta. Här är en översikt:

  1. Avskaffad ersättning vid negativa elpriser

    Antalet timmar med negativa elpriser har ökat de senaste åren, delvis på grund av den omfattande utbyggnaden av solenergi. Under soliga dagar kan elmarknaden översvämmas, vilket pressar ner elpriserna kraftigt, ibland till negativa nivåer där köpare får betalt för att använda elen. Detta leder till överbelastade elnät och ökade kostnader för stödsystemet, eftersom många anläggningar har rätt till ersättning för varje producerad kilowattimme under 20 år enligt lagen om förnybar energi (EEG).

    Förslag om förändringar

    Regeringen föreslog att ersättningen skulle slopas redan vid den första timmen med negativa priser, men detta stoppades efter att koalitionen splittrades. Förslaget stöds av oppositionen men omfattar även andra ändringar, vilket har försenat processen. Enligt EWI skulle åtgärden ha begränsad effekt, eftersom dagens regler redan täcker majoriteten av situationerna med negativa priser.

  2. Sänkt gräns för egenförsäljning

    Ett annat förslag är att minska gränsen för egenförsäljning av solenergi från 100 kilowatt till 25 kilowatt. Det skulle innebära att större anläggningar säljer elen själva på marknaden istället för att få fasta ersättningar. Mindre anläggningar, exempelvis på villatak, skulle dock inte påverkas. Enligt EWI skulle effekten på stödkostnader vara begränsad, eftersom reglerna endast skulle gälla för nya anläggningar.

  3. Investeringsstöd istället för driftstöd

    En tredje idé är att ersätta det nuvarande stödsystemet med bidrag för investeringar i nya sol- och vindkraftsanläggningar. Det skulle ge incitament för effektiv användning av producerad el och investeringar i energilagring. EWI menar att detta också skulle ha begränsad initial effekt men skapa incitament för långsiktig optimering av produktionen.

  4. Bättre samordning med nätutbyggnad

    Nuvarande regler ger stöd till alla nya anläggningar oavsett var de byggs, utan hänsyn till kapaciteten i elnäten. Detta leder till höga kostnader för nätanslutning och utbyggnad. Enligt EWI skulle en bättre samordning med befintliga nätinfrastrukturer kunna minska behovet av nya nätinvesteringar och därmed sänka kostnaderna.

Slutsats – små förändringar, långsiktig effekt

Analyserna visar att inga av de föreslagna åtgärderna skulle ge snabba eller stora besparingar. Däremot kan de skapa bättre förutsättningar för en mer hållbar och kostnadseffektiv utveckling av förnybar energi på lång sikt. Med tanke på den ökade efterfrågan på förnybar energi i Europa och behovet av en grön omställning är dessa förändringar nödvändiga för att hantera framtida utmaningar.

Tyskland överväger förändringar i subventioner för förnybar energi