Kontrasten mellan elpriset i juni i år och i juni i fjol är helt galet: Årets junipris är hela tretton gånger högre än i fjol.

Det stämmer visserligen att fjolårets sommarpriser var de lägsta vi någonsin har sett i Norden. Men i gengäld är årets sommarpris bland de högsta vi har sett: Junipriset i Norden landade på hela 43,54 €/MWh, men det är värt att notera att prisskillnaderna inom Norden var stora.

De lägsta elpriserna för juni 2021 hittar vi i norr, som denna månad hade priser från strax över tjugo upp till runt trettiofem. Rör vi oss från Tromsø till Oslo mer än fördubblas priset, och det samma gäller Stockholm. De avgjort högsta priserna hittar vi i södra Sverige och i Danmark, som där snittpriset under juni har legat på över 70 €/MWh.

Orsaken till prisuppgången

Den stora frågan är förstås varför priserna har stuckit iväg så här dramatiskt just nu. Svaret brukar ofta handla om vädret, men så är det inte den här gången. Nu handlar det mindre om vått eller torrt, kallt eller varmt – orsaken står att finna i de ovanligt höga elpriserna i Europa. Det är där vi hittar förklaringen till den enorma uppgången i elpriset på hemmaplan i sommar.

Även om EU är världsledande i det gröna skiftet, så är man fortfarande helt beroende av fossil kraftproduktion för att täcka efterfrågan på marknaden. Och bland de fossila energibärarna som används inom EU är gas den billigaste och miljövänliga. Denna gas är en global handelsvara som för närvarande är enormt populär och därmed har även priset gått upp.

Men ovanpå själva gaspriset måste producenterna även lägga på avgiften de måste betala för koldioxidutsläpp, något som sammantaget gör att priserna i Europa nu ligger nära gamla prisrekord. Denna pristopp smittar av sig på de nordiska priserna, särskilt i de prisområden som ligger närmst Europa.

Stora överskott i Norden

I teorin är Norden en energibubbla. Det betyder att om vi får normalt väder (i form av vind, temperatur och nederbörd), så förfogar vi som regel över ett enormt överskott av el. Och när vi har större utbud än efterfrågan betyder det press på priserna. Denna teori fungerar i praktiken inom de prisområden i Norden där det råder störst överskott. Där är priserna verkligen pressade. Men så är inte fallet överallt. Det finns en del begränsningar i överföringskapaciteten mellan de olika prisområdena i Norden. Därför kommer de sydligaste prisområdena – inklusive Finland – i högre grad att prissättas baserat på utvecklingen i Europa. Och när priserna på kontinenten stiger i vädret, så sugs grannländerna med i uppåtspiralen.

Detta ser inte heller ut att förändra sig i första taget. Marknadsaktörerna har prisat in en oförändrad prisnivå fram till och med vintern, men räknar med att kurvan kommer att peka neråt igen när vi skriver 2022: Framemot nästa sommar har man därmed priset in en avsevärd nedgång i elpriserna.