El, vägar, järnvägar och vatten – det viktiga underhållet skjuts på framtiden

En färsk rapport från analys- och teknikkonsultbolaget WSP visar att Sverige under lång tid skjutit viktiga underhållsinvesteringar på framtiden. Sverige har aldrig lagt så lite pengar på underhåll som vi gör idag. Framför allt är det vägar och VA-system som sticker ut, där risken är att investeringarna knappt klarar av att stoppa förfallet.

Historiskt har Sverige investerat stora belopp i den gemensamma infrastrukturen, så som vägar, järnvägar, el- och vattensystem. Men samtliga system börjar falla för åldersstrecket samtidigt som reinvesteringarna de senaste decennierna sjunkit. Det betyder att Sverige skjuter en stor underhållsskuld framför sig. Till exempel skulle reinvesteringarna i VA-systemet behöva öka från 3 till 5 miljarder kronor per år endast för att upprätthålla dagens status. Även kraftproduktionen närmar sig sitt bäst före-datum. Enligt WSPs rapport sammanfaller den tekniska livslängden för befintlig svensk vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och vindkraft under perioden 2045–2060. Det betyder att samtidigt som systemet behöver byggas ut kraftigt krävs omfattande reinvesteringar.

– Med rätt prioriteringar och insatser i tid kan Sverige skjuta fram bäst före-datumen, men det kommer kräva tuffa prioriteringar. Nu har vi levt under en tid då energisystemet och dess status legat i fokus och det är bra att insatser görs. Men vi ser liknande utmaningar när det kommer till VA-systemen, vilket inte diskuteras lika mycket. Samtidigt står vi inför svåra beslut när det gäller nysatsningar på järnväg och väg kontra underhåll av densamma. Beslutsfattare behöver lyfta blicken och se helheten, allt hänger ihop och bristande underhåll gör oss sårbara som samhälle, säger Håkan Danielsson, vd WSP Sverige.

När det kommer till transportinfrastrukturen är behoven av underhåll stora både på järnväg och väg, särskilt när det kommer till vägnätet. Faktum är att vi aldrig lagt så lite pengar (kronor per fordonskilometer) på drift och underhåll i det statliga vägnätet som på 2010-talet. I början av 1990-talet uppgick drift och underhållskostnaderna till 20 öre per fordonskilometer, jämfört med 13 öre 2018.

I rapporten har WSP undersökt svenskarnas oro kopplat till statusen på infrastrukturen i samhället. Störst oro utrycker svenskarna kring elnäten, men det finns också bekymmer kopplat till statusen på svenska vägar och järnvägar. Det är en tydlig skillnad bland boende i städer och på landsbygden, där oron för el och vägar är större på landsbygden. Däremot är det få som oroar sig för statusen på VA-systemen, sannolikt är de få som känner till hur bristerna där ser ut. På frågan vilka hinder som finns när det gäller att ta hand om samhällstillgångarna pekar svenskarna framför allt på politiska beslut. Bland boende på landsbygden är tilltron till de politiska besluten lägre.

Utdrag ur rapporten ”Prioriteringar och vägval när Sverige behöver renoveras

Energi

  • I stort sett alla kraftverk som finns i dag, oavsett om vi talar om vattenkraft, vindkraft, kärnkraft eller kraftvärme, kommer att ha nått sin tekniska livslängd om 20–30 år. Enbart att reinvestera för att totalrenovera eller ersätta de kraftverk som vi har idag kommer att kräva mellan 600–900 miljarder kronor.
  • Kraftvärmen är viktig för de större städerna i Sverige och har potential att motverka den allt mer påtagliga effektbristen lokalt. Om inte kraftvärmen värnas – vilket inkluderar att investera för att ersätta existerande kraftvärmeverk när de faller för åldersstrecket, kommer utmaningen att tillhandahålla effekt till städerna att bli enorm och kostnaderna för att förstärka överföringskapaciteten bli långt större än vad som planeras i dagsläget.
  • Skicket på elnäten skiljer sig mellan stad och landsbygd. Invånarna i landets 50 minsta kommuner har i genomsnitt 2,67 oplanerade strömavbrott per år – och då är elen borta i 195 minuter i medel. Invånarna i landets 50 största kommuner har i stället 0,9 avbrott per år – och är då i snitt strömlösa i 64 minuter.
  • Elnäten beräknas idag ha ett värde på 400 miljarder, vilket resulterar i att det årliga investeringsbehovet för att upprätthålla värdet är 10 miljarder.
  • Energimarknadsinspektionen bedömer att genomsnittsåldern för de svenska elnäten under perioden 2020–2023 kommer att sjunka från 28 år till 26 år, tack vare de satsningar som nu sker.

Vatten och avlopp

  • Reinvesteringarna i VA-infrastrukturen har under de senaste två decennierna varit väsentligt lägre än vad som krävs för att upprätthålla dess tekniska standard. För att förnyelsen av ledningssystemen ska hålla jämn takt med förslitningen krävs det nära nog dubbelt så hög reinvesteringsnivå än vad som idag är fallet.
  • Det samlade svenska VA-systemet har en rörlängd som skulle räcka drygt fem varv kring jorden och återanskaffningsvärdet för dessa ledningar är uppskattningsvis närmare 1000 miljarder kronor.
  • Det råder mycket stora regionala skillnader vad gäller förutsättningarna att finansiera VA-verksamheten. I glesbebyggda kommuner är ledningslängden per invånare ofta mycket lång, samtidigt som medelinkomsten i allmänhet är låg. Det omvända gäller i de tätbefolkade storstäderna.
  • En möjlig väg framåt skulle kunna vara att vigda den geografi inom vilken VA-verksamheten bedrivs, goda exempel på detta finns. På så vis kan man förbättra möjligheterna att kompetensförsörja verksamheten och samtidigt minska kostnaderna genom ökad stordrift.

Väg och järnväg

  • Stora delar av vägsystemet, omkring 70 procent, som vi brukar idag byggdes för över 50 år sedan och börjar nu falla för åldersstrecket. Bärande delar i konstruktionen, exempelvis broar i betong, börjar närma sig sin tekniska livslängd och behöver bytas ut. Stora reinvesteringar såväl statligt som kommunalt kan alltså fortsatt väntas under kommande decennier.
  • Anslaget till drift och underhåll av det statliga vägnätet befinner sig på historiskt låga nivåer, mätt som kronor per fordonskilometer. Tidigt 1990-tal låg drift och underhållskostnaderna på 20 öre per fordonskilometer, jämfört med 13 öre 2018.
  • En majoritet av de landbaserade transporterna sker idag på våra vägar – närmare 90 procent av persontransporterna och drygt 70 procent av godstransporterna. Trots detta lägger Trafikverket i sitt förslag till nationell plan för nästkommande tolvårsperiod endast 30 procent av de samlade resurserna på vägnätet.
  • Klimatnyttan av att enligt dagens planer prioritera järnvägen framför vägnätet är relativt låg sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Trafikverket räknar med att järnvägens andel av persontransportarbetet endast kommer att öka från 12 till 14 procent fram till år 2040. WSP bedömer att vägtrafiken redan idag står för omkring 50 procent av det hållbara resandet, en andel som kan förutspås öka till cirka 70 procent under de kommande två decennierna.

Så tycker svenskarna

  • I samband med denna rapport har WSP undersökt allmänhetens uppfattning om vilka delar av svensk infrastruktur som är i störst behov av renovering. Störst oro upplever svenskarna kring elnäten, därefter följer järnvägar och vägar. Däremot är respondenterna inte särskilt oroliga för VA-systemen, vilket eventuellt kan härledas till att kunskapen kring dessa och dess status är låg. Detta kan jämföras med WSPs tidigare undersökning i rapporten ”Sverige behöver renoveras” (2020) av samhällsbyggnadsbranschens uppfattning, där just VA-system tillsammans med energiförsörjning pekades ut som mest akut behov av upprustning.