Kraftledningsgator har visat sig kunna ha en positiv betydelse för vissa hotade arter. Det gäller arter som egentligen hör till det gamla odlingslandskapet men som har trängts undan på senare år eftersom allt färre marker i Sverige hålls öppna genom bete och slåtter. Flera av dessa arter har funnit en ny livsmiljö i ledningsgatorna.
– Samhället står inför en stor utmaning när det gäller förlust av biologisk mångfald och vi behöver alla se till våra respektive verksamheter och identifiera hur vi på bästa sätt kan bidra till att vända utvecklingen, säger Anna Käller, miljöspecialist på Svenska kraftnäts avdelning för hållbar utveckling.
Skötsel av kraftledningsgator gynnar hotade arter
En viktig del av Svenska kraftnäts arbete är skötseln av transmissionsnätets ledningsgator. Tack vare de återkommande röjningar av kraftledningsgatorna som måste göras av säkerhetsskäl skapas öppna marker som påminner om gamla tiders ängs- och betesmarker.
De så kallade patrullstigarna, som används när ledningarna ska inspekteras, röjs oftare än ledningsgatan i övrigt och marken hålls därför öppen och ljus och liknar på vissa ställen ängsmark. Särskilt där det är näringsfattigt och kalkrikt trivs många ängs- och gräsmarksarter som till exempel slåtterblommor, solvändor och olika dagfjärilar. Ledningsgatorna kan också fungera som spridningskorridorer för växter, fjärilar och andra insekter.
Tar ett vidare grepp
Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har genomfört flera forskningsstudier inom området biologisk mångfald på uppdrag av Svenska kraftnät.
Resultat från dessa studier visar bland annat att kraftledningsgator är rika på fjärilar och att ledningsgator har positiv påverkan på fjärilsfaunan i omgivande landskap upp till tio gånger sin egen bredd.
– Hittills har vi fokuserat vårt arbete på att gynna biologisk mångfald i våra befintliga anläggningar. På senare tid har vi börjat ta ett vidare grepp om vår påverkan på biologisk mångfald och undersöker hur vi kan jobba mer med detta även i våra utbyggnadsprojekt, säger Anna Käller.
Åtgärder för att främja biologisk mångfald
Svenska kraftnät har sedan 2002 arbetat aktivt för att identifiera och gynna artrika miljöer i våra kraftledningsgator. Arbetet bidrar till uppnåendet FN:s globala mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald.
Svenska kraftnät har kartlagt transmissionsnätets alla ledningsgator med avseende på biologisk mångfald och fått kunskap om var särskilt artrika områden finns. Vi satte 2017 upp ett mål om att anpassa skötseln av cirka 1000 prioriterade områden i syfte att främja den biologiska mångfalden. Områdenas totala yta är cirka 1,6 kvadratkilometer, vilket motsvarar 230 fotbollsplaner. År 2024 ska alla dessa områden ha en anpassad skötsel.
– Vi är väldigt stolta över det vi har åstadkommit så här långt men vi kommer inte att luta oss tillbaka och säga att vi är färdiga 2024 när de prioriterade områdena i vårt befintliga ledningsnät fått sin första omgång anpassad skötsel. Vi fortsätter att utveckla vårt arbete med biologisk mångfald för att möta kommande utmaningar, säger Anna Käller.
Samarbete med andra aktörer
Genom att lyfta blicken och arbeta med grön infrastruktur tillsammans med andra aktörer kan vi skapa långsiktigt hållbara landskap och vända den negativa trenden med en minskad biologisk mångfald i Sverige. Svenska kraftnät är en av flera myndigheter som samverkar inom regeringsuppdraget ”Grön infrastruktur”.
Mer om vad grön infrastruktur är och vad du kan bidra med på Naturvårdsverkets webbplats (nytt fönster) och i länsstyrelsernas kartverktyg (nytt fönster).
Svenska kraftnät deltar också blanda annat i samverkansprojektet Changing Land use Impact on Biodiversity (CLImB, nytt fönster) vars syfte är att utveckla en svensk värderingsmodell för biologisk mångfald.
