Minst 30 miljarder kronor väntas flyta in till Svenska kraftnät under 2026 när prisskillnaderna mellan svenska elområden ökar. Nu utreder myndigheten om en del av pengarna kan föras tillbaka till hushåll och företag i de mest utsatta områdena.
Svenska kraftnät vill hitta en modell för att återföra delar av årets flaskhalsinkomster till elkunder som drabbats hårdast av de höga elpriserna. Något beslut om mottagare, belopp eller utbetalning finns ännu inte.
Bakgrunden är de ovanligt stora prisskillnaderna mellan Sveriges fyra elområden under hösten 2026. Enligt Svenska kraftnät väntas flaskhalsinkomsterna uppgå till minst 30 miljarder kronor under året. Myndigheten bedömer dessutom att ytterligare inkomster i samma storleksordning kan uppstå under första kvartalet 2027.
Prisskillnaderna driver upp intäkterna
Flaskhalsinkomster uppstår när elnätet inte kan överföra tillräckligt mycket el för att jämna ut priserna mellan olika områden. När produktionen är hög i norr samtidigt som efterfrågan och priser är högre i söder uppstår en mellanskillnad som tillfaller den systemansvariga nätaktören.
Svenska kraftnät har pekat på flera samtidiga orsaker till höstens utveckling: höga europeiska gaspriser, begränsningar i stamnätet på grund av underhåll och investeringar, låga vattenmagasin i södra Norge samt flera kärnkraftsreaktorer ur drift. Myndigheten har beskrivit de kraftiga prisskillnaderna som ett tecken på att dagens marknadsfunktion inte fungerar tillräckligt väl i situationen.
Hittills har flaskhalsinkomsterna i huvudsak använts till nätinvesteringar, åtgärder som ökar överföringskapaciteten och sänkta transmissionsnätsavgifter. Inför 2027 har Svenska kraftnät beslutat att använda drygt 8,3 miljarder kronor för att minska avgifterna för regionnätsbolag och större elproducenter som är anslutna till stamnätet. Effekten för hushåll och mindre företag beror på hur nätbolagen för kostnadssänkningen vidare.
Regelverket sätter gränser
Enligt Energimarknadsinspektionen ska flaskhalsinkomster i första hand användas för att säkerställa eller bygga ut överföringskapaciteten och minska de begränsningar som skapar prisskillnaderna. Ei har samtidigt bedömt att det finns utrymme att pröva fler åtgärder inom dagens regler, bland annat energilagring, flexibilitetslösningar och vissa investeringar i lokal- och regionnät.
En direkt återföring till hushåll och företag kräver däremot en prövning av hur åtgärden förhåller sig till EU:s elmarknadsförordning. Svenska kraftnät har därför signalerat att myndigheten vill utmana den nuvarande tolkningen av regelverket när överskotten blir mycket stora.
Regeringens uppdrag om användningen av flaskhalsinkomster ska redovisas i januari 2027. Ett separat uppdrag om den svenska elområdesindelningen ska lämnas senast den 29 januari 2027. För energimarknaden innebär utvecklingen att frågan om hur prisskillnader ska hanteras går från att vara en teknisk nätfråga till att också bli en central fråga om kundskydd, investeringar och marknadens utformning.





