Googles kärnkraftsavtal i Finland aktualiserar frågan om företagets energiförsörjning även i Sverige. Samtidigt växer trycket på bolaget att bidra till ny elproduktion inför den planerade datahallen i Torsboda.
Google har ännu inte presenterat något avtal om svensk kärnkraft, men bolagets nya energisamarbete i Finland visar att kärnkraft kan bli en del av modellen för att försörja framtida AI-datacenter. I september tecknade Google ett 22-årigt elköpsavtal med Fortum som omfattar upp till hälften av produktionen från kärnkraftverket i Lovisa fram till 2050. Parterna ska också undersöka möjligheterna att utveckla ny kärnkraft i Finland.
Det finska avtalet sätter press på diskussionen om Googles planerade etablering i Torsboda i Timrå kommun. Enligt det kommunala avtalsunderlaget handlar den första etappen om en anslutning på omkring 650 megawatt, med ett mål på 1 000 megawatt. På längre sikt finns en möjlighet att bygga ut till omkring 1 800–2 000 megawatt.
Regeringen vill se ansvar för ny produktion
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har sagt att aktörer som gör mycket stora uttag ur elsystemet bör delta i diskussionen om hur ny elproduktion ska komma på plats. Regeringen har därför tagit upp energiförsörjningen med Google och pekat på ny baskraft och kärnkraft som möjliga delar av lösningen.
Något bindande krav på att Google ska finansiera eller bygga svensk kärnkraft finns däremot inte. Inte heller finns det något offentligt besked om att bolaget planerar att investera i en svensk reaktor. Googles konkreta kärnkraftsåtagande gäller i nuläget Finland, där avtalet med Fortum ska bidra till att förlänga driften av Lovisa och skapa ekonomisk säkerhet för investeringar i anläggningen.
Torsbodaaffären är fortfarande inte slutförd
Planerna i Torsboda har samtidigt stött på ytterligare förseningar. Timrå och Sundsvalls kommuner arbetar fortfarande med villkor inför en möjlig överlåtelse av Torsboda Industrial Park till ett bolag inom Googlekoncernen. Ett överklagande av kommunernas beslut hanteras också, vilket innebär att affären ännu inte är definitivt genomförd.
För elsystemet är frågan större än en enskild företagsetablering. Svenska kraftnät har tidigare varnat för att mycket stora nya laster kan påverka elpriser och kapacitetsbalans om de inte följs av ny produktion och förstärkta nät. Ett datacenter med en effekt på 1 000 megawatt motsvarar ungefär effekten från en stor kärnkraftsreaktor, även om den faktiska elanvändningen kan variera över tid.
Google bygger samtidigt sitt första svenska datacenter i Horndal i Avesta kommun, med planerad driftstart 2028. Den anläggningen är skild från den möjliga etableringen i Torsboda. Sammantaget visar utvecklingen att datacenterföretagens efterfrågan på stabil och fossilfri el nu kopplas allt tydligare till diskussionen om ny kärnkraft, långsiktiga elavtal och hur kostnaderna för nät och produktion ska fördelas.





