Det finländska energibolaget Raseborgs Energi höjer elöverföringspriserna med åtta procent från den 1 februari 2027. Högre avkastningskrav från ägaren Raseborgs stad är en del av förklaringen, men bolaget pekar också på nätinvesteringar och ökade stamnätsavgifter.
Raseborgs Energi höjer elöverföringspriserna med åtta procent från den 1 februari 2027. Beskedet innebär att bolaget höjer avgifterna för andra året i rad och kommer efter att Raseborgs stad, som äger energibolaget, har skärpt de ekonomiska mål som ska gälla från nästa år.
Enligt det föreslagna ägardirektivet ska Raseborgs Energi 2027 nå ett driftsbidrag på minst 6,9 miljoner euro och ett rörelseresultat på minst 2,5 miljoner euro. Målen för 2026 är 6,5 respektive 2,0 miljoner euro. För perioden 2028–2030 höjs målet för driftsbidraget ytterligare, till minst 7,5 miljoner euro.
Vd Frank Hoverfelt säger till Svenska Yle att det högre avkastningskravet inte är den viktigaste orsaken till prisökningen. Den största kostnadsdrivaren är enligt honom investeringar i elnätet, följt av höjda avgifter från stamnätsbolaget Fingrid.
Nätkostnader från flera år belastar bolaget
Raseborgs Energi genomförde omfattande nätinvesteringar under åren 2020–2022. Bolaget valde då att hålla priserna oförändrade under coronapandemin och den efterföljande energikrisen. Kostnaderna från investeringarna påverkar fortfarande bolagets ekonomi.
Samtidigt planeras nya åtgärder för att stärka leveranssäkerheten. En ny huvudstation, sannolikt i Horsbäck, beräknas kosta mellan två och tre miljoner euro och ska enligt planerna stå klar omkring 2030. Stationen ska komplettera två befintliga stationer och öka motståndskraften i elförsörjningen.
Raseborgs Energi höjde redan överföringsavgifterna med åtta procent från februari 2026. Då uppgav bolaget att ökade stamnätskostnader, elektrifiering och nya investeringar låg bakom förändringen. För ett egnahemshus med en årsförbrukning på cirka 10 000 kilowattimmar motsvarade den höjningen i genomsnitt omkring 4,24 euro per månad.
Ägarstyrning påverkar nättariffer
Fallet i Raseborg visar hur lokala elnätsbolag behöver balansera tre motstående krav: investeringar i kapacitet och driftsäkerhet, kostnadstryck från överliggande nät samt ägarens krav på avkastning. För elkunderna är överföringsavgiften inte valbar på samma sätt som elhandelsavtalet, eftersom den lokala nätägaren har ensamrätt till distributionen i sitt område.
För svenska energiföretag är utvecklingen i Finland relevant som ett exempel på den konflikt som kan uppstå när nätinvesteringar och försörjningstrygghet ska finansieras samtidigt som kommunala eller offentliga ägare vill öka uttagen från bolagen. Någon direkt slutsats om svenska tariffer kan inte dras av Raseborgs beslut, men frågan om hur nätkapital ska finansieras blir allt mer central när elektrifieringen ökar.
Beslutet om det nya ägardirektivet behandlas av Raseborgs stadsfullmäktige den 9 november. Hoverfelt lämnar samtidigt vd-posten på Raseborgs Energi för att bli stadsdirektör i Raseborg. Under en övergångsperiod har han därmed roller på både bolags- och ägarsidan.





