China Three Gorges har tagit ett solkraftprojekt i Hami i Xinjiang in i kommersiell provdrift. Anläggningen kombinerar 900 MW solceller med 100 MW koncentrerad solkraft och kan lagra värme i smält salt för elproduktion efter solnedgången.
Ett storskaligt solkraftverk i Gobiöknen visar hur kinesiska projekt försöker lösa en av solkraftens centrala utmaningar: att produktionen upphör när solen går ner. Anläggningen i Hami i Xinjiang kombinerar en solcellspark på 900 megawatt med ett solvärmekraftverk på 100 megawatt. Projektet drivs av China Three Gorges och gick i juli 2026 in i kommersiell provdrift.
Den termiska delen bygger på så kallad linjär Fresnel-teknik. Speglar koncentrerar solljus till ett system där värme samlas in och lagras i smält salt. När solinstrålningen minskar kan den lagrade värmen användas för att producera ånga och driva en turbin. Enligt projektägaren är lagringssystemet dimensionerat för upp till åtta timmars drift.
Solceller på dagen – lagrad värme efter mörkrets inbrott
Under dagtid levererar solcellsdelen el direkt till nätet, samtidigt som den termiska anläggningen laddar sitt värmelager. När solcellsproduktionen faller kan värmekraftdelen ta över. Tekniken ger därmed en mer styrbar produktion än en fristående solcellspark, även om anläggningen fortfarande är beroende av tillgången på solenergi för att fylla lagret.
Den totala anläggningen har en installerad effekt på 1 000 megawatt. När projektet är fullt operativt väntas det producera omkring 2,067 miljarder kilowattimmar el per år. China Three Gorges uppger att produktionen motsvarar besparingar på cirka 620 000 ton standardkol och en årlig minskning av koldioxidutsläppen på mer än 1,63 miljoner ton.
Storskalighet och nätanslutning i fokus
Hami-projektet ligger i ett område med stora ökenytor och hög solinstrålning. Utbyggnaden är en del av Kinas bredare strategi att placera stora vind- och solkraftsbaser i landets västra och norra delar, medan elen överförs till befolkningstäta regioner längre österut.
För energisystemet är kombinationen av solceller och termisk lagring särskilt intressant eftersom den kan minska skillnaden mellan produktion och efterfrågan. Den kan också bidra med mer förutsägbara effekttillskott under kvällstimmar, då efterfrågan ofta är högre än under delar av dagen. Samtidigt kräver modellen stora markområden, omfattande nätkapacitet och avancerad drift av speglar, värmeväxlare och saltsystem.
Teknik med möjlig relevans även för Europa
Projektet får ingen direkt påverkan på den svenska elmarknaden, men utvecklingen är relevant för diskussionen om hur väderberoende elproduktion kan kombineras med lagring och flexibilitet. I Sverige domineras energilagringen hittills av vattenkraftens reglerförmåga, batterier och andra tekniker. Termisk lagring i smält salt är mindre etablerad på den svenska marknaden, men visar en alternativ väg för att flytta solkraft från produktionstillfället till senare timmar.
Hami-anläggningen ska samtidigt ses som ett demonstrationsprojekt för en teknik som fortfarande behöver visa långsiktig kostnadseffektivitet och driftsäkerhet i stor skala. De kommande driftåren blir därför viktiga för att bedöma hur väl den kombinerade solcells- och solvärmemodellen fungerar i praktiken.
