Spotpriserna steg kraftigt i södra Sverige den 19 oktober. Samtidigt pekar både Energimyndigheten och Svenska kraftnät på låg risk för effektbrist under vintern 2026/2027, men påtaglig risk för höga priser och stora regionala skillnader.
Elmarknaden går in i vintern med en kombination av stigande priser och fortsatt osäkerhet kring produktionsförutsättningarna. Den 19 oktober uppgick dygnsmedelpriset på spotmarknaden till 231,52 öre per kilowattimme i elområde SE4 och 135,17 öre i SE3, före elhandelspåslag, skatter, avgifter och moms.
Skillnaden mellan de två elområdena var därmed drygt 96 öre per kilowattimme. För elkunder och elintensiva företag innebär det att geografiskt läge får stor betydelse för kostnadsbilden. Oskarshamns kommun är ett exempel på en plats där gränsen mellan elområdena går genom kommunen, vilket kan ge olika spotpris för kunder i olika delar av samma kommun.
Låg risk för effektbrist
De höga priserna ska samtidigt inte tolkas som att Sverige står inför en fysisk elbrist. Energimyndigheten bedömer att risken för effektbrist är låg under vintern 2026/2027 och att elförsörjningen i grunden är stabil. Svenska kraftnäts kraftbalansrapport visar också att Sverige som helhet väntas ha en positiv effektbalans under den mest ansträngda timmen och inte vara beroende av nettoimport för att klara den timmen.
Situationen är dock ojämnt fördelad mellan elområdena. De norra delarna av landet har produktionsöverskott, medan de södra elområdena har underskott under topplasttimmen. Överföringen i stamnätet och utbytet med grannländerna blir därför fortsatt centrala för att balansera systemet.
Flera faktorer pressar priserna
Enligt Energimyndigheten påverkas prisbilden inför vintern av svag hydrologi i Norden, förlängda revisioner i kärnkraften och högre naturgaspriser i Europa. Även temperatur, nederbörd, vindförhållanden och tillgänglig överföringskapacitet kan få stor betydelse.
Svenska kraftnät pekar på att kombinationen av låga vattenmagasin, gasbrist och ett osäkert omvärldsläge ökar risken för pristoppar. På den europeiska marknaden kan höga gaspriser bidra till högre elpriser även i Sverige, eftersom den nordiska elmarknaden är sammankopplad med omvärlden.
Större prisskillnader att räkna med
För hushåll och företag är den huvudsakliga risken inför vintern därför inte att elen saknas, utan att kostnaden varierar kraftigt mellan timmar och regioner. Ett kallt väderläge med hög efterfrågan, svag vind och begränsad vattenkraft kan snabbt försämra marginalerna och driva upp priserna.
På längre sikt väntas utmaningen växa i takt med att elanvändningen ökar. Svenska kraftnät framhåller behovet av mer produktion, förstärkt överföringskapacitet och åtgärder som kan öka flexibiliteten i elsystemet. För den svenska energimarknaden blir det därmed avgörande att både hantera kortsiktiga pristoppar och bygga bort de regionala begränsningar som gör södra Sverige särskilt känsligt.
