Elpriserna väntas bli mer svängiga och periodvis högre under den kommande vintern. Energimyndigheten bedömer samtidigt att Sverige inte står inför någon effektbrist, men att det nya normalläget kan innebära större prisskillnader mellan timmar och elområden under flera år.
Elmarknaden går mot en period med större prisvariationer. Lägre vattenkraftstillgång i Norden, väderpåverkan på elproduktionen och en periodvis lägre tillgänglighet i kärnkraften ökar risken för tillfälliga pristoppar under vintern 2026/2027. Utvecklingen väntas enligt Energimyndigheten inte innebära en akut bristsituation, men prisriskerna är högre än under de senaste åren.
Myndighetens bedömning är att priset inte nödvändigtvis kommer att ligga högt hela tiden. I stället väntas skillnaderna mellan dyra och billiga timmar öka. Även de geografiska prisskillnaderna kan bli betydande när överföringsbegränsningar sammanfaller med hög efterfrågan eller låg produktion i ett visst område.
Svagare nordisk hydrologi ökar osäkerheten
Förutsättningarna för vattenkraften är svagare än normalt efter en sommar med perioder av värme och torka i Europa. Samtidigt har kärnkraftens tillgänglighet tidvis varit lägre än planerat. Det minskar marginalerna på marknaden och gör prisbilden mer känslig för väder, produktionsbortfall och förändringar i efterfrågan.
Situationen skiljer sig dock från energikrisen 2022. Naturgaspriserna ligger betydligt lägre än då, den franska kärnkraften har bättre tillgänglighet och de europeiska elpriserna är på lägre nivåer. Det talar emot en upprepning av de mest extrema prisnivåerna, även om enskilda perioder med höga priser fortfarande kan uppstå.
Flexibilitet blir viktigare för elanvändarna
För hushåll och företag innebär utvecklingen att tidpunkten för elanvändningen får större ekonomisk betydelse. Verksamheter som kan flytta förbrukning från dyra till billigare timmar får bättre möjligheter att begränsa sina kostnader. Det gäller exempelvis laddning, uppvärmning, kylning och delar av industrins processer.
För elhandelsföretag, nätägare och större elanvändare ökar samtidigt behovet av bättre prognoser och aktiv riskhantering. Tim- och kvartsbaserade avtal kan ge större besparingar för flexibla kunder, men innebär också en högre exponering mot kortsiktiga pristoppar.
På längre sikt pekar utvecklingen mot att flexibilitet, lagring och förstärkta elnät får större betydelse för den svenska elmarknaden. En marknad med mer väderberoende produktion kan ge mycket låga priser när tillgången är god, men också snabba uppgångar när produktionen faller och efterfrågan samtidigt ökar.
