En kampanj för att stoppa återinförandet av nya kärnkraftverk i Schweiz uppger att den har samlat tillräckligt många underskrifter. Om kraven godkänns får landets väljare ta ställning till om kärnkraftsutbyggnad åter ska bli möjlig.
Schweiz närmar sig en folkomröstning om landets kärnkraftspolitik. En koalition med bland andra Socialdemokraterna, De gröna och De grönliberala har samlat underskrifter mot den lagändring som parlamentet antog i juni och som öppnar för nya kärnkraftverk.
För att ett fakultativt referendum ska genomföras krävs 50 000 giltiga underskrifter. Enligt kampanjen hade gränsen nåtts före sista inlämningsdagen den 8 oktober 2026. Den schweiziska förbundskansliet ska därefter kontrollera underskrifterna innan det står klart om frågan går vidare till folkomröstning.
Kärnkraften tillbaka i energidebatten
Parlamentets beslut innebär ett tydligt avsteg från den kurs som Schweiz slog fast efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. År 2017 röstade befolkningen för en gradvis avveckling av kärnkraften, samtidigt som ett förbud mot att bygga nya reaktorer infördes i kärnenergilagen. Landet har i dag fyra reaktorer vid tre kärnkraftverk.
Förespråkarna för att häva förbudet hänvisar framför allt till försörjningstrygghet och behovet av planerbar elproduktion, särskilt under vinterhalvåret. Regeringen och delar av elbranschen menar att nya reaktorer kan bidra till att minska sårbarheten i ett elsystem där vattenkraften har en central roll men där produktionen varierar med hydrologin.
Motståndarna invänder att nya kärnkraftsprojekt skulle kräva stora investeringar, kunna tränga undan utbyggnaden av förnybar energi och skapa långvariga ekonomiska åtaganden för staten. De pekar också på att ett beslut om att tillåta nya reaktorer inte i sig innebär att någon investering blir av.
Lång tid från beslut till elproduktion
En folkomröstning skulle i första hand avgöra om den rättsliga möjligheten till nya kärnkraftverk ska finnas kvar. Därefter återstår frågor om finansiering, lokalisering, tillstånd och teknikval. Det innebär att en eventuell omprövning av lagen inte skulle ge Schweiz ny elproduktion på kort sikt.
För den svenska energimarknaden är utvecklingen främst en signal om att kärnkraftens roll åter prövas politiskt i flera europeiska länder. Schweiz beslut kan därför få betydelse för den bredare diskussionen om hur planerbar fossilfri el ska kombineras med vattenkraft, vindkraft, solenergi, elnät och import under perioder med hög efterfrågan. Någon direkt påverkan på svensk elproduktion följer däremot inte av den schweiziska processen.
