Eolus planerade vindkraftspark på Kesemossen har fått miljötillstånd och kommunalt stöd. Nu finns en risk att tidigare beslut omprövas, vilket enligt bolaget kan slå mot både projektet och investeringsviljan i Sverige.
Vindkraftsprojektet Kesemossen i Herrljunga kommun riskerar att stoppas trots att projektet har fått både kommunens stöd och miljötillstånd i mark- och miljödomstolen. Om politikerna river upp tidigare beslut kan redan gjorda investeringar gå förlorade, enligt projektutvecklaren Eolus.
Kesemossen är planerad som en landbaserad vindkraftspark med högst fem verk. Anläggningen kan få en totalhöjd på upp till 300 meter och beräknas producera omkring 135 GWh el per år. Eolus har bedömt att byggstart kan ske 2029, med möjlig driftstart 2030 eller 2031, under förutsättning att tillståndet vinner laga kraft och projektet kan genomföras.
Herrljunga kommunfullmäktige tillstyrkte etableringen i mars 2026. I början av juni samma år meddelade mark- och miljödomstolen att projektet får miljötillstånd. Den nya politiska osäkerheten innebär därmed att projektet kan möta ytterligare hinder efter en flerårig planerings- och prövningsprocess.
Eva Emmelin, kommunikatör på Eolus, säger till Sveriges Radio att ett ändrat beslut skulle bli besvärligt för bolaget och andra berörda aktörer. Hon varnar också för att ett tillbakadraget stöd kan skicka negativa signaler till framtida investerare.
Del av ett bredare tillståndsproblem
Fallet i Herrljunga uppmärksammas samtidigt som kommunernas ställningstaganden har stor betydelse för ny vindkraft på land. Branschorganisationen Green Power Sweden uppger att kommunerna under första halvåret 2026 stoppade 16 av 23 prövade landbaserade vindkraftsprojekt. De stoppade projekten motsvarade sammantaget en möjlig årsproduktion på cirka 11 TWh.
Kesemossen är betydligt mindre än flera av de projekt som ingår i den nationella statistiken, men frågan illustrerar samma grundläggande utmaning: lång planering och omfattande miljöprövning ger inte alltid en förutsägbar väg fram till byggstart. För investerare kan osäkerhet kring kommunala beslut påverka bedömningen av både risk och kapitalkostnad.
För svensk elförsörjning är den direkta effekten av ett eventuellt stopp begränsad till den produktion som Kesemossen skulle ha levererat. På systemnivå bidrar däremot varje försenat eller avbrutet projekt till att ny fossilfri elproduktion kommer senare än planerat. Det kan få betydelse för elektrifieringen av industri och transporter, särskilt i södra Sverige där efterfrågan på ny el väntas öka.
