Mer fossilfri el räcker inte när produktion och efterfrågan inte sammanfaller i tid eller rum. Suntrade Group efterlyser snabbare tillstånd, teknikneutrala stödtjänstmarknader och en tydligare politisk roll för batterilager.
Utbyggnaden av fossilfri elproduktion behöver följas av mer flexibilitet i elsystemet. Det är budskapet från Suntrade Group, som i en kommentar inför den kommande politiska perioden argumenterar för att storskalig energilagring måste få en mer framträdande plats i svensk energipolitik.
Enligt bolagets CIO Gustav Berglund har energidebatten i hög grad fokuserat på behovet av mer kärnkraft, vindkraft, vattenkraft och solkraft. Men när produktionen varierar och elanvändningen samtidigt ökar uppstår en annan systemfråga: hur elen ska kunna användas vid rätt tidpunkt och på rätt plats.
Den problemställningen har också uppmärksammats av Energimarknadsinspektionen. Myndigheten beskriver flexibilitet som elsystemets förmåga att hantera variationer i produktion, elanvändning och tillgänglig nätkapacitet. Energilager, efterfrågeflexibilitet och flexibel produktion är några av de resurser som kan bidra.
Batterier kan komplettera produktionen
Suntrade framhåller att batterier inte ska ses som en ersättning för någon enskild kraftslag. I stället kan de fungera som en länk mellan elproduktion och efterfrågan. Batterier kan laddas när tillgången på el är hög och avlastas när systemet behöver mer effekt. De kan även delta på marknader för stödtjänster och bidra till att hantera kortvariga obalanser.
För elnäten kan lagring i vissa fall ge ett alternativ eller komplement till förstärkningar, särskilt där kapaciteten är begränsad under vissa timmar. Nyttan beror samtidigt på anläggningens lokalisering, tekniska egenskaper och vilka marknader som är öppna för dess flexibilitet.
Frågan blir mer betydelsefull när elektrifieringen ökar. Fossilfritt stål, datacenter, elektrifierade transporter och ny industri kan höja både den totala elanvändningen och kraven på tillgänglig effekt. Det innebär att Sverige behöver kapacitet som kan reagera snabbt, inte enbart högre årlig elproduktion.
Efterlyser enklare villkor
Suntrade pekar på fyra prioriteringar för den framtida energipolitiken: att ge energilagring en tydlig status som energiinfrastruktur, korta tillstånds- och nätanslutningsprocesserna, skapa teknikneutrala marknader för stödtjänster samt undvika att politiken låser sig vid vissa tekniker.
Bolaget uppger att batterianläggningen i Marmaverken är i drift och levererar stödtjänster till det svenska elsystemet. Ett större projekt i Åmål uppges vara på väg mot byggstart tillsammans med en internationell partner. Suntrade beskriver även pågående projektutveckling i Sverige och Finland samt ett arbete med att presentera nordiska energilagringsprojekt för internationella investerare.
Den regulatoriska utvecklingen går samtidigt mot att ge flexibilitet större betydelse. Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att föreslå ett vägledande nationellt mål för icke-fossil flexibilitet, där bland annat energilagring och efterfrågeflexibilitet ska ingå. För aktörer på marknaden blir därmed inte bara batterikostnader och teknik avgörande, utan också villkoren för nätanslutning, stödtjänster och lokal flexibilitet.
Suntrades slutsats är att Sverige behöver kombinera ökad elproduktion med förmågan att flytta elanvändningen i tid. För batteribranschen innebär det en ambition att gå från en kompletterande lösning till en mer integrerad del av den svenska energiinfrastrukturen.
