Införandet av andra generationens Eurokoder, som träder i kraft 2027-2028, sätter fokus på behovet av en genomgripande omvärdering av säkerhetskraven för svenska betongdammar. Den rådande tillämpningen av RIDAS visar sig i vissa fall åstadkomma en säkerhetsnivå som överstiger de avsedda kraven, vilket kan leda till onödiga kostnader och ökade klimatpåverkan utan motsvarande säkerhetsnytta. Erik Nordström, projektledare, framhåller att det nu finns en möjlighet att modernisera regelverket för att bevara hög säkerhet utan att förenkla kraven.
Relevansen av tillförlitlighet och brottsannolikhet
Den nya rapporten, ”Betongdammars säkerhet med laster enligt andra generationens Eurokoder”, analyserar de framtida konsekvenserna av Eurokoderna och betonar vikten av att tydligt definiera hur dammsäkerhet ska mätas. Särskilt viktiga mått är tillförlitlighet och brottsannolikhet, dvs. risken för haveri, vilket kommer att vara centralt i utvecklingen av framtida krav. Dammar kommer nu att klassificeras under den högsta konsekvensklassen, CC4, vilket innebär att deras potentiella konsekvenser vid haveri kan få stora effekter på människor och miljö.
Förslag på anpassningar i RIDAS
Författarna rekommenderar sänkta partialkoefficienter för vattenlast, vilka anses ha låg osäkerhet. Denna anpassning skulle justera RIDAS till att bättre spegla verkligheten utan att kompromissa med säkerheten. Vidare uppmanas att utvärdera och modernisera dimensioneringsmetoder för jordtryck utifrån metoder i Eurokod 7, vilket ger en mer pålitlig grund för konstruktionen av dammar.
Sammanfattningsvis föreslår rapporten konkreta förändringar för hur RIDAS kan uppdateras, vilket kommer att bidra till en mer resurseffektiv och säker dimensionering av betongdammar. Ett centralt framtida fokus blir att se hur dessa regelverksanpassningar påverkar stabiliteten och säkerheten i svenska dammar.
