Microsofts AI-satsning har ökat företagets klimatavtryck, men hållbarhetschefen Melanie Nakagawa avvisar bilden av att utvecklingen gör bolagets klimatmål ouppnåeliga. Samtidigt pekar bolagets strategi mot ett växande behov av kärnkraft, förnybar el och nätinvesteringar.
Microsofts utsläpp har ökat kraftigt i takt med utbyggnaden av datacenter för artificiell intelligens. Bolagets hållbarhetschef Melanie Nakagawa försvarar ändå AI-expansionen och framhåller att den långsiktiga lösningen är att bygga ut tillgången på fossilfri el, snarare än att bromsa efterfrågan på beräkningskapacitet.
Microsoft redovisade omkring 20,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter i utsläpp under det senaste rapporterade räkenskapsåret. Det var betydligt högre än året före och klart över företagets nivå från 2020, då Microsoft satte målet att bli klimatnegativt senast 2030.
En viktig förklaring är den snabba utbyggnaden av AI-relaterad datacenterkapacitet. Elförbrukningen har ökat, samtidigt som utsläppen från köpt elektricitet har stigit kraftigt. Det illustrerar en central konflikt för tekniksektorn: företagen kan teckna avtal om förnybar el och samtidigt få ett högre rapporterat klimatavtryck när den fysiska efterfrågan på el, material, byggnation och kylning växer snabbare än den nya fossilfria kapaciteten.
Vill se bredare energimix
Microsofts linje är att AI inte enbart ska ses som en ny utsläppskälla. Tekniken kan också användas för att effektivisera elnät, lokalisera energiförluster och förbättra planeringen av nya kraftprojekt. Förutsättningen är dock att den bakomliggande infrastrukturen byggs ut i hög takt.
Bolaget har uppgett att det under 2025 matchade hela sin globala årliga elanvändning med förnybar energi och att portföljen av kontrakterad ny förnybar kapacitet uppgår till omkring 40 gigawatt. Microsoft pekar samtidigt på behovet av flera fossilfria tekniker, däribland kärnkraft, lagring och nätförstärkningar.
För energimarknaden innebär utvecklingen att datacenterföretag får en allt större roll som stora och långsiktiga elkunder. De efterfrågar inte bara stora volymer utan även hög leveranssäkerhet och i många fall el med låg klimatintensitet dygnet runt. Det kan ge bättre förutsättningar för nya investeringar i produktion och nät, men också öka konkurrensen om anslutningskapacitet och lokal elproduktion.
Relevant även för Sverige
För Sverige är frågan relevant eftersom utbyggnaden av datacenter sammanfaller med elektrifieringen av industri, transporter och uppvärmning. Microsofts argumentation pekar på en utveckling där stora digitala laster kan bidra till att finansiera ny fossilfri produktion, men också ställa högre krav på effektbalans, nätplanering och tydliga villkor för anslutning.
Det är därför inte tillräckligt att bedöma AI-etableringar utifrån årlig energianvändning eller ursprungsgarantier. För systemet spelar även den geografiska placeringen, effektuttaget under årets mest ansträngda timmar och hur snabbt ny produktion kan anslutas en avgörande roll. Microsofts växande utsläpp visar samtidigt att företagens klimatmål blir svårare att nå när efterfrågan ökar snabbare än den fossilfria energiförsörjningen.
