Kommunerna stoppade 16 av 23 landbaserade vindkraftsprojekt under årets första sex månader. Projekten hade tillsammans kunnat bidra med omkring 11 TWh el per år, enligt statistik från Green Power Sweden.
Kommunerna sade nej till 70 procent av de landbaserade vindkraftsprojekt som fick ett kommunalt ställningstagande under första halvåret 2026. Av 23 projekt tillstyrktes sju, medan 16 stoppades. De nejade projekten omfattade sammanlagt 524 vindkraftverk och hade, om de fått slutligt tillstånd, kunnat producera cirka 11 TWh el per år.
Utfallet innebär att 82 procent av de vindkraftverk som ingick i besluten stoppades. Samtidigt ökade antalet projekt som fick kommunalt stöd jämfört med 2025, då 93 procent av projekten stoppades. Trots förbättringen ligger avslagsnivån kvar på en nivå som begränsar utbyggnadstakten för ny elproduktion.
Stor skillnad mellan länen
Besluten under perioden omfattade projekt i åtta län. Gävleborg hade flest projekt som tillstyrktes, medan Västra Götaland stod för det största antalet avslag. Flest stoppade vindkraftverk fanns i Norrbotten.
Ett enskilt projekt påverkar statistiken kraftigt. Storlandet i Gällivare kommun, med 316 planerade vindkraftverk, ingår trots att kommunen ännu inte har fattat ett formellt vetobeslut. En majoritet i kommunfullmäktige har däremot uttalat sig mot projektet i dess nuvarande utformning. Ansökan om miljötillstånd ligger fortfarande hos regeringen för prövning.
Kommunalt veto påverkar planeringen
Green Power Swedens sammanställning omfattar både formella beslut om inlämnade ansökningar och ställningstaganden i tidigare skeden. Även projekt där en tydlig majoritet i kommunfullmäktige har signalerat att den vill stoppa etableringen ingår.
Det innebär att statistiken visar mer än enbart slutliga vetobeslut. Samtidigt illustrerar den hur kommunernas inställning kan få betydelse långt innan en tillståndsprövning är avslutad. För projektutvecklare ökar osäkerheten kring tidplaner och investeringsbeslut när den lokala förankringen inte är klar.
Green Power Sweden bedömer att kommunerna behöver tydligare och mer långsiktiga incitament för att säga ja till ny elproduktion. För elsystemet innebär de många avbrutna projekten att ett betydande potentiellt tillskott av fossilfri el inte går vidare i planeringen. Det försvårar i sin tur möjligheterna att möta ett växande elbehov från bland annat industri och transporter.
Sett över perioden från början av 2021 till och med första halvåret 2026 har kommunerna i genomsnitt stoppat 76 procent av projekten och 81 procent av vindkraftverken, enligt sammanställningen.
