Nya prognoser pekar mot fortsatt låg inflation i Sverige under 2026 och en återgång mot Riksbankens mål på två procent under 2027. Samtidigt bedömer Riksbanken att en starkare konjunktur och kvarvarande utbudsstörningar kan kräva högre styrränta.
Inflationen i Sverige väntas ligga under Riksbankens mål på två procent under 2026, för att därefter stiga närmare målet. Det framgår av den sammanställning av inflationsprognoser från Riksbanken och Konjunkturinstitutet som Ekonomifakta nyligen har uppdaterat.
Riksbankens senaste bedömning, från den 24 september 2026, visar en prognos för KPIF-inflationen på 1,5 procent i år och 2,1 procent 2027. Bedömningen innebär en upprevidering jämfört med juni för båda åren. Riksbanken lämnade samtidigt styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men signalerade att höjningar kan inledas före årsskiftet om inflations- och konjunkturutsikterna står sig.
Låg uppmätt inflation speglar även tillfälliga åtgärder
Den aktuella inflationstakten är låg. Enligt SCB uppgick inflationen mätt med KPIF till 0,7 procent i augusti 2026, medan KPI-inflationen var 0,3 procent. Riksbanken framhåller samtidigt att den låga uppmätta inflationen delvis hänger samman med tillfälliga finanspolitiska åtgärder. Rensat för sådana effekter bedöms inflationstrycket ligga närmare två procent.
För energimarknaden är skillnaden mellan den uppmätta inflationen och det underliggande pristrycket viktig. Lägre energirelaterade kostnader eller skatteförändringar kan snabbt påverka hushållens prisindex, men säger inte nödvändigtvis lika mycket om den långsiktiga kostnadsutvecklingen för produktion, investeringar och löner.
Räntebanan blir viktig för energiinvesteringar
Den ekonomiska återhämtningen väntas fortsätta, samtidigt som arbetsmarknaden förbättras långsamt. Riksbanken räknar med att BNP-tillväxten stärks under 2026 och att styrräntan därefter kan behöva höjas till omkring 2,3 procent under 2027.
För energibolag, nätföretag och projektutvecklare innebär utvecklingen en blandad signal. En stabilare inflation och bättre hushållsekonomi kan stärka efterfrågan på el, energieffektivisering och nya energitjänster. Samtidigt ökar finansieringskostnaden om räntorna stiger. Det kan påverka investeringskalkyler för exempelvis elnät, vindkraft, lagring och annan kapitalintensiv infrastruktur.
Ränteutvecklingen får också betydelse för elintensiv industri. En gradvis konjunkturförbättring kan stärka industrins efterfrågan på el, medan högre räntor riskerar att dämpa investeringstakten. För energimarknadens aktörer blir därför både inflationsmåttet och den underliggande kostnadsutvecklingen centrala i planeringen.
Riksbanken betonar att riskbilden är osäker. Utbudsstörningar kopplade till kriget i Mellanöstern och ett fortsatt högt globalt kostnadstryck kan bidra till en snabbare inflationsuppgång än i huvudscenariot. Vid en mer varaktig uppgång har centralbanken signalerat att räntan kan höjas snabbare.
