När vindkraftverk tas ur drift återstår stora mängder kompositmaterial som är svårt att återvinna. Nu prövas rotorbladen i nya roller – bland annat som bullerskydd, byggmaterial och andra infrastrukturlösningar.
Gamla rotorblad från vindkraftverk börjar få ett nytt användningsområde i infrastrukturen. I stället för att malas ner eller läggas på lager kan hela blad, eller större sektioner av dem, användas som väggar och bullerplank.
Bakgrunden är ett växande avfallsproblem. Rotorblad tillverkas huvudsakligen av glasfiberarmerad plast, ett material som är lätt och mycket hållbart men samtidigt svårt att separera och återvinna med konventionella metoder. När vindkraftverk når slutet av sin tekniska livslängd efter omkring 20–25 år har branschen därför begränsade möjligheter att ta hand om bladen i stor skala.
Testas längs nederländsk motorväg
Ett konkret exempel finns längs motorvägen A58 i Nederländerna. Där har en 60 meter lång bullerskärm byggts av två hela rotorblad och en sågad bladsektion. Anläggningen invigdes i juli 2025 och följs inom det nederländska innovationsprogrammet InnovA58.
De första mätningarna visar att skärmen ger en bullerdämpning som kan jämföras med en traditionell bullervägg av betong. Fortsatta tester ska även bedöma ekonomi, säkerhet, underhåll och miljöpåverkan. Det är viktigt eftersom ljudegenskaperna bara är en del av kraven på en produkt som ska användas i permanent transportinfrastruktur.
Svensk lösning bygger på scanning och kapning
Även i Sverige utvecklas lösningar där uttjänta rotorblad omvandlas till bullerskydd. Företaget Bra Bullerplank i Sverige, som ingår i Nordic Noise Barrier Group, beskriver en process där bladen först mäts och dokumenteras på plats. Därefter kapas de grovt innan materialet transporteras till fabrik för vidare bearbetning.
Metoden bygger på att bladens befintliga form och materialegenskaper tas till vara, snarare än att hela kompositstrukturen bryts ner till nya råvaror. Det kan minska behovet av energi- och resurskrävande återvinningssteg, men varje projekt behöver samtidigt anpassas efter bladens storlek, konstruktion och kvarvarande hållfasthet.
Skalbarhet avgör om tekniken får genomslag
För svensk energimarknad är frågan relevant när äldre vindkraftsparker börjar avvecklas eller uppgraderas. En fungerande andrahandsmarknad för rotorblad kan ge vindkraftsägare fler alternativ vid rivning och minska kostnaderna för avfallshantering. För kommuner och väghållare kan återbrukade blad bli ett alternativ i projekt där bullerskydd ändå ska byggas.
Utmaningen är att gå från enskilda demonstrationsprojekt till standardiserade produkter. Bladens längd, tvärsnitt och material varierar mellan tillverkare och generationer. Därför krävs dokumentation, hållfasthetsprovning och tydliga krav för brand, säkerhet, underhåll och livslängd.
Återbruk av rotorblad löser inte hela avfallsfrågan, men tekniken visar hur vindkraftens uttjänta komponenter kan få en ny funktion i samhället. Om bullerplank och andra infrastrukturlösningar kan produceras i större volymer kan de bli en del av den cirkulära värdekedja som vindkraften behöver när allt fler anläggningar når slutet av sin första livscykel.
