”Vi säljer endast grön energi” står det på bussen framför. Hur tänker jag som vanlig konsument efter det budskapet? Sannolikheten att man tror att man endast får hållbar och förnöjbar el i trådarna. Merparten tror detta.
Genom att köpa lika många ursprungsgarantirer som man levererar antal MWh till marknaden genomgår elen en Greenwashing och blir grön. Det är ingen magi men används sannolikt för att locka kunder. Är det ärligt eller inte? Förvissa lagligt eftersom garantierna ger en grön stämpel på de levererade volymerna. Syftet är dock att finansiera den gröna omställningen, det vill säga att vi konsumenter betalar en avgift ovanpå elpriset för att delfinansiera byggnation av hållbara energikällor. De flesta energibolaget utlovar numera samma sak. Här tillåter konkurrensverket spelutrymme som på sätt och vis riskerar att lura oss konsumenter.
– I stället för att förenkla borde man kunna säga som det faktiskt är, säger Emelie Neidre, jurist på Konsumentverket till SvD Näringsliv.
– Det handlar ju om elektroner och de kan man inte styra, fortsätter Emelie Neidre. De går den kortaste vägen, buren i det allmänna elnätet och kan inte särskiljas.
Johan Malinen, Energimyndigheten uttrycker också synpunkter på befintligt garantisystem i ett reportage i Tema Energi(1:2016):
”Elnätet kan givetvis inte skilja på elektroner från olika energikällor. Men många som väljer en viss typ av el i sitt elavtal tror nog ofta att det är bara sådan el de verkligen får”, säger han.
I reportaget liknar han systemet med ursprungsgarantier vid ett finansiellt system.
”Vad elkunderna de facto gör är att premiera el, som tolv månader bakåt i tiden redan producerats i systemet.
Egentligen är systemet långt mer komplicerat än så. Ursprungsgarantierna handlas i ett tjugotal av Europas länder, medan den el som används i regel produceras nära slutanvändaren.
Det ger den luriga konsekvensen att residualmixen (den ”blandning” av el som den kund får som tecknar ett ospecificerat elavtal) i Sverige för 2015 beräknades till 42 procent fossil, trots att bara 2–3 procent av den svenskproducerade elen i verkligheten kom från fossila energikällor.
Miljövärdet av den svenska elen har sålts till övriga Europa, och indirekt har vi därifrån fått in fossil el i bokföringen”, förklarar Johan Malinen.”
Europaparlamentarikern Emma Weisner (Centarpartiet) skriver i en debattartikel i tidningen Expressen (24 aug 2021) om systemet med ursprungsgarantier.
Produktmärkningar som ”producerad med förnybar energi” riskerar att ge en grovt felaktigt bild av de verkliga utsläppen. ”100 % förnybart måste betyda 100 % förnybart, inget annat”, säger hon bland annat.
Weisner säger vidare i artikeln att ”dessa begrepp riskerar dock att ge en grovt felaktig bild av de verkliga utsläppen då verktygen för att faktiskt spåra sin el är få och svåra att använda. När EU:s lagstiftning om förnybar energi nu ska uppdateras måste systemet med ursprungsmärkning av el göras om från grunden”.
———————————————————————————————————————
Matchning skulle kunna vara ett steg närmare sanningen. Den stora skillnaden mellan matchning och ursprungsgarantisystemet (UG) är tiden. Matchning handlar om kvartar, UG om 12 månader. Naturligtvis tar Matching hänsyn till regelverket gällande UG’s som skulle kunna annulleras veckovis istället för årsvis.
Föreställ er elmarknaden och elnätet som ett badkar fyllt med en exakt volym vatten. Det sätts in vatten (produktion) genom kranar och det strilar ut vatten genom de små hål (konsumtion) som finns i karets botten. Någon måste hela tiden se till att det finns rätt volym vatten i karet (SvK, 50 Hz). Detta krävs för att balans ska råda. Vi kan inte skilja den ena kubikdecimetern från den andra. Däremot kan vi med matchning påvisa en vattenvolyms tillförsel och uttag. Om dessa äger rum under samma tidsram är det en tidsmatch. Vet vi dessutom om varifrån vattnet kom vid tillfället kan vi göra en koppling fysiskt/geografiskt.
”Under vecka 16 lyckades vi matcha vår elkonsumtion mot Vindbergets vindpark med 38 %”
