Sverige har fått formella underrättelser från EU-kommissionen efter att inte ha anmält fullständigt hur nya regler för elmarknaden och vätgas- och gasmarknaden har införlivats i svensk rätt. Några böter är inte beslutade, men processen kan gå vidare om bristerna inte rättas.
Sverige måste skynda på arbetet med att införa flera nya EU-regler på energiområdet. EU-kommissionen skickade den 25 september formella underrättelser till Sverige och andra medlemsländer som inte i tid hade meddelat hur direktiven genomförts i nationell lagstiftning.
Det första ärendet gäller bestämmelser i det reviderade elmarknadsdirektivet om konsumenters fria val av elleverantör och rätten till energidelning. Medlemsländerna skulle ha anmält genomförandet senast den 17 juli 2026. Reglerna är tänkta att ge elkunder större möjlighet att byta avtal, ta del av nya erbjudanden och delta mer aktivt i energisystemet, bland annat genom lokal delning av el.
För Sverige innebär förseningen att det fortfarande finns ett genomförandearbete kvar innan de nya rättigheterna kan tillämpas fullt ut. För energibranschen är frågan särskilt relevant för aktörer som utvecklar lösningar för lokal solel, energigemenskaper, flexibilitet och nya kundavtal.
Det andra energirelaterade ärendet gäller det omarbetade direktivet om vätgas och avkarboniserad gas. Där gick tidsfristen ut den 5 augusti 2026. Direktivet ska skapa gemensamma spelregler för bland annat vätgasinfrastruktur och förnybara och fossilfria gaser, samtidigt som det ska bidra till försörjningstrygghet och rimliga energikostnader.
Endast Italien hade vid tidsfristens utgång anmält ett fullständigt införlivande av direktivet. Sverige hör till de 26 länder som har fått en formell underrättelse.
Två månader att svara
En formell underrättelse är det första steget i EU-kommissionens överträdelseförfarande. Sverige får nu två månader på sig att svara, slutföra nödvändiga lagändringar och meddela kommissionen vilka åtgärder som har vidtagits. Om svaret inte bedöms vara tillräckligt kan kommissionen gå vidare med ett motiverat yttrande.
Det betyder att Sverige i nuläget inte har dömts till några böter. Finansiella sanktioner kan bli aktuella först efter ytterligare steg i processen och, i normalfallet, en prövning i EU-domstolen.
För svensk energimarknad ligger den omedelbara konsekvensen därför främst i ökad press på regeringen och berörda myndigheter att färdigställa regelverket. Försenade genomföranden kan samtidigt skapa osäkerhet för företag som planerar investeringar i energidelning, vätgas och nya gasinfrastrukturer.
