Möjligheterna och de tuffa, men inspirerande utmaningarna kring elektrifieringen av fordonsparken i huvudstaden diskuterades vid ett digitalt seminarium den 10 mars arrangerat av Stockholms Handelskammare. Målet är att uppnå fossilfria transporter och personbilstrafik till år 2030.

Den djärva men också attraktiva målsättningen om fossilfria transporter och personbilstrafik år 2030 omfamnas nog av de flesta, men den omfattande omställningen innebär också tuffa utmaningar. Stockholm ingår också i ett globalt klimatnätverk, C40, där världens största städer ingår, och som förstås står inför liknande utmaningar.

– Med elektrifieringen genomförd uppstår förstås stora klimat– och miljövinster som är uppenbara för alla, säger Anna König Jerlemyr (M), finansborgarråd i Stockholm. Minskade utsläpp ger bättre luft och det blir mindre buller med fler eldrivna fordon.

Kristallkulan

Några stunder under seminariet fick deltagarna också blicka in i kristallkulan för framtiden; där minskad trängsel också kan uppstå genom en ökad insikt bland allmänheten om att använda bilpooler för varierade behov och kanske successivt avveckla ”normalmönstret” att ”alla ska äga sin bil”, där hushåll i dag kan ha både två och tre bilar. I och med detta kan också trafikinfarkterna i rusningstid morgon och kväll kanske mildras.

”Elektrifieringspakten” är en utsträckt hand från Stockholms Stad till näringslivsaktörer både inom energisektorn, transport-, distribution- och personbilsbranscherna och fastighetsägare om samarbete. För att det ska kunna fungera måste Stockholms Stad uppdatera översiktsplaner för utbyggd laddningsstruktur, både i publika miljöer, vid hamnar och vid uppställningsplatser för fordon mm. Men de befintliga bostadsbestånden är också en rejäl utmaning.

– Det är en relativt ”enkel” sak att foga in laddningsmöjligheter i nyproduktion av bostäder, säger Daniel Helldén (MP) trafikborgarråd. En helt annan utmaning handlar om de stora fastighets– och bostadsbestånd vi redan har. För att klara den utmaningen behöver staten ta ett större och bredare ansvar.

Emilia Bjuggren (S) från oppositionen i Stockholms Stad, står helt bakom nödvändigheten med en ”Elektrifieringspakt” men konstaterade att det behövs en strävan efter en ” jämlik elektrifiering”genom att så olika förutsättningar råder.

– De som bor i flerbostadshus har avsevärt ”sämre” förutsättningar än de som bor i villa och det råder skillnader också mellan de som bor i innerstaden visavi de som bor utanför tullarna, konstaterade Emilia Bjuggren.

Utbyggda laddningsmöjligheter

Målsättningen avseende laddstrukturen är kortsiktigt att nå 4000 laddstolpar redan till år 2022, konstaterade Anna König Jerlemyr.Och här kommer målen att skärpa målsättningen allt eftersom kapaciteten i elnäten förbättras.

Och då kommer vi osökt in på den andra huvudfrågan som var återkommande under seminariet; det handlar förstås om kapacitetsproblematiken.

Johan Lindehag, VD för Ellevio konstaterade att stora investeringar om 100 mdr kronor genomförs och planeras framöver, både vad avser nätkapacitet liksom laddningsmöjligheter. Faktum är att i landet som helhet produceras tillräckligt med el redan idag, till och med så att en del exporteras till andra länder. Problemet uppstår med att täcka ”extrembehov” lokalt i storstadsregioner vid längre kallare perioder, såsom Sverige befann sig i under februari månad.

– Vid tillfälliga, stora kapacitetsbehov har vi problem, säger Johan Lindehag.

Fossilfria transporter

Marie Nilsson Öhman från DHL Sverige berättade om distributionsföretagets pågående satsning med världens första fossilfria transport mellan Göteborg och Jönköping.

– Just här avseende den relativt korta sträckan på 15 mil mellan Göteborg och Jönköping är det förstås ett hanterbart resavstånd. Men att hantera liknande transporter med de stora avstånden i Norra Sverige, då kommer det under överskådlig tid att behövas även andra drivmedel.

Om detta ämne talade också Jessica Björkquist, som är senior produktchef hållbarhet hos Scania.

– Det kommer att under överskådlig tid framöver att saknas laddningsmöjligheter när vi exempelvis talar om transporter i norra delarna av Sverige. Därför får vi inte glömma att också gas som drivmedel eller etanol för samma ändamål också medför avsevärda förbättringar när det gäller reducering av skadliga koldioxidutsläpp.

Fastighetsägarna utgör en nyckelgrupp

Ett annat dilemma är förstås att många fordon som drivs av fossilbränslen fortfarande rullar i Stockholmstrafiken. Volkswagens Sverigechef Sten Forsberg konstaterade emellertid att målsättningen inom den koncernen är att på relativt kort tid överge fordonstillverkning med förbränningsmotor. År 2050 ska Volkswagen vara ett klimatneutralt företag.

– Det råder ingen tvekan om att villaägaren har ett ”snabbspår” till elektrifiering och ofta både kan och vill de göra denna förändring till gagn för miljön. Utmaningen blir att få genomslag också i områden med flerbostadshus. Och här finns begränsad rådighet från politikens sida. Fastighetsägarna är naturligtvis en nyckelgrupp i detta angelägna arbete för en fossilfri fordonssektor.

Och Fastighetsägarna i Stockholm var också representerade i seminariet genom Oskar Öholm, VD, som också konstaterade att det kan behövas utökat stöd och inte minst mer riktad information till framför allt områden med flerbostadshus.

I den efterföljande debatten diskuterades behovet av – och alla var dessutom överens – om att Stockholms Stad måste ta ett helhetsansvar och hålla i taktpinnen. De flesta stockholmare inser behovet av en klimatstrategi där ”elektrifieringen” tilltar, och har förståelse för om gatorna grävs upp för att genomföra utbyggnaden.

– Men det blir problem och berättigade klagomål, om det råder brist i planering och gatan utanför grävs upp i omgångar, säger Emilia Bjuggren (S). Detta måste bara fungera.

Av Niclas Svensson

https://www.dagensinfrastruktur.se/